Om upproret i Mecka och dess konsekvenser in i vår tid

Den stora vallfärden hajj var till ända. Nu, den tjugonde november 1979, skulle Meckas egna invånare och med dem hundra tusen troende från länder runt om i världen göra den lilla vallfärden umra. Det var första dagen i den heliga månaden muharram år 1400, i den islamiska månkalendern, och en mycket speciell dag för världens alla muslimer då det för dem var början på ett nytt århundrade. Många av pilgrimerna hade övernattat i Stora Moskéns labyrintiska flervåningsbyggnad där det fanns närmare tusen rum. De hade haft med sig knyten, madrasser och väskor som ingen undersökt närmare. Enligt gammal sed hade några burit in likkistor i hopp om att imamen skulle välsigna de döda. Men vid detta tillfälle innehöll flera kistor kalashnikovs, belgiska automatvapen, pistoler och ammunitionsbälten.

De sammansvurna som smugglat in denna arsenal ville hejda historiens gång, störta kungahuset och starta ett stort krig som skulle leda till islams slutgiltiga seger över avfällingar och otrogna. Ledaren för upprorsmännen hette Juhayman al-Otaybi. När upproret efter blodiga strider slagits ned två veckor senare dömdes han och 62 andra upprorsmän till döden genom halshuggning och världen skulle inte bli densamma.

Klicka på omslaget för att komma till bokens hemsida och där läsa ett utdrag
Klicka på omslaget för att komma till bokens hemsida och där läsa ett utdrag

Om vad som hände i den Stora Moskén i Mecka och dess återverkningar i världen i stort har Yaroslav Trofimov skrivit en bok – The Siege of Mecca. The Forgotten Uprising in Islam’s Holiest Shrine and the Birth of Al-Qaeda. Det är en angelägen och viktig bok som hamnat i svensk medieskugga och där bör den inte förbli. (Magnus Norell refererar kortfattat till den i sin bok Kalifatets återkomst – orsaker och konsekvenser från 2015.) Därtill är det en mästerligt berättad bok som också råkar vara lättläst och spännande som en thriller. Recensenter har jämfört dess författare med såväl Graham Greene som John Le Carré.

Yaroslav Trofimov, född 1969 i Kiev, Ukraina, kom efter barndomsår på Madagaskar till USA där han sedan studerade journalistik och statsvetenskap vid New York University. Trofimov, som är arabisktalande, är kolumnist i Wall Street Journal och dess korrespondent i Mellanöstern, Afrika och Asien. Han har prisbelönats både som korrespondent och författare. Före boken om upproret i Mecka gav han ut Faith at War. A Journey on the Frontlines of Islam, from Baghdad to Timbuktu (2005) där han berättar om hur enkla, vanliga muslimer upplever en kritisk tid i islams historia. Men inte heller den tycks ha uppmärksammats av svenska medier.

Huvudpersonen i Trofimovs berättelse om händelserna i Mecka 1979, upprorsledaren Juhayman al-Otaybi, kom från regionen Najd i det inre av Saudiarabien där en wahhabitisk väckelserörelse växte sig stark i början av 1900-talet. En sammanslutning skapades som blev känd som ”Ikhwan” (’Brödraskapet’). Medlemmarna, som var beduiner, betraktade sig som Guds soldater. De predikade den enda sanna vägen till frälsning genom ett heligt krig. De som inte ville omvända sig och gå med i rörelsen slogs ihjäl. Brödraskapet kom senare att bli Ibn Sauds militära kärntrupp vid erövringen av de vidsträckta områden på Arabiska halvön som skulle bli kungadömet Saudiarabien. I Juhaymans egen släkt fanns män som krigat för Ikhwan.

De krigare som förblev lojala mot kung Ibn Saud uppgick sedan i ett saudiskt nationalgarde där sedermera Juhayman själv kom att tjänstgöra. Han ansåg att kungafamiljen Saud låtit sig korrumperas av västerländskt inflytande och samlade kring sig likatänkande med syfte att störta kungahuset. Inför det nya århundradet sade han och hans följeslagare att de sett gudomliga tecken som förebådade ankomsten av en ”Mahdi” (’Frälsare’). Mohammed Abdullah, en yngre bror till Juhayman, sågs som denne nye Mahdi.

De sammansvurna hade varit studenter i Stora Moskén och kände till alla utrymmen där. I källarplanet hade de kunnat köra in fordon fullastade med vapen, ammunition och livsmedel. Dagen därpå stängdes alla grindar till moskén, upprorsmännen sköt med sina vapen i luften och kungjorde vad de ville åstadkomma. De knäböjde inför sin Mahdi, kysste hans hand och lovade honom trohet och lydnad. Mecka ’den välsignade staden’ och därmed hela Saudiarabien var utsatta för allvarligt hot.

De styrande i Saudiarabien förstod först inte vad som höll på att ske. Man försökte mörklägga händelserna men några amerikaner kunde varsko Washington. Vid den här tiden hölls gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran och ett rykte spreds snart att upprorsmännen i Mecka var inspirerade av Ayatollah Khomeini. President Carter beordrade en flottstyrka med hangarfartyget Kitty Hawk till Persiska viken för att ge stöd åt Saudiarabien. Saudierna var upprörda över att information läckts ut och i Teheran anklagade man USA och Israel för att stå bakom det som hände i Mecka. Eftersom de iranska anklagelserna inte genast dementerades av Saudiarabien utsattes amerikanska ambassader, konsulat och företag för våldsamma demonstrationer i Pakistan, Bangladesh, Turkiet, Libyen, Kuwait. Mycket illa utsatt var USAs ambassad i Pakistan – ambassaden brann, militär personal var förbjuden att öppna eld, en marinsoldat och en officer dödades och 137 personer var nära att förgås i ett överhettat, syrefattigt befäst rum. Washington vilseleddes av felaktig information om att Pakistans diktator, general Zia, kommit till de belägrades hjälp. Med undantag för Saudiarabien tömdes amerikanska ambassader i muslimska länder.

Rykten om vad som hände i Mecka nådde landets oljeproducerande östra regioner och ledde till att unga män i den shiitiska minoriteten där gjorde uppror. Detta uppror, som mörklades av den saudiska regeringen, slogs ned med tunga vapen.

I Stora Moskén gick saudisk polis och militär till motangrepp. Prickskyttarna i minareterna oskadliggjordes och upprorsmännen drevs bort från markplanet men i källarna fortsatte våldsamma, blodiga strider. Mohammed Abdullah, den nye Mahdin, sårades svårt men brodern, Juhayman, förmådde sina krigare att fortsätta striden för rättvisa på jorden.

Juhayman al-Otaybi.i fångenskap efter attacken i Mecka
Juhayman al-Otaybi.i fångenskap efter attacken i Mecka

Saudiarabien ville inte vända sig till USA utan valde att kontakta Frankrike som erbjöd hjälp från Groupe d’Intervention de la Gendarmerie Nationale (GIGN) vilka gavs tillåtelse att använda gas mot upprorsmännen. Striderna i Stora Moskén varade till den fjärde december. I det här skedet antogs Carter-doktrinen i Washington. Doktrinen innebar att om utomstående makt försökte få kontroll över Persiska viken skulle USA se det som ett angrepp mot sina vitala intressen och bemöta det med militära insatser.

Det rådde kallt krig mellan stormakterna. I Moskva reagerade militärledningen, som ansåg att om USA skickade sjöstridskrafter till Persiska viken kunde Sovjetunionen för sin del ingripa i Afghanistan. Den 10 december drogs betydande sovjetiska stridskrafter samman vid gränsen mellan de två länderna. Den 24 samma månad inleddes invasionen av Afghanistan.

När krisen i Saudiarabien bröt ut befann sig påven Johannes Paulus II i Turkiet. En radikal turkisk muslim, Mehmet Ali Agca, medlem i den ultranationalistiska rörelsen Grå vargarna, beskrev påvens besök som en del av de otrognas konspiration mot Mecka. Två år senare, i maj 1981, skulle han på Petersplatsen i Rom försöka ta påvens liv.

En egyptisk pilgrim som befunnit sig i Mecka och blivit vittne till vad som utspelat sig där, kunde vid hemkomsten berätta för sin bror, en löjtnant i den egyptiska armén, om vad han sett och hört. Två år senare sköt denne löjtnant Egyptens president, general Sadat, till döds i ett attentat därför att Sadat skulle ha förrått islam och ingått fred med judarna.

En salafistisk predikant vid namn Isam al Barqawi (alias Abu Mohammed al-Maqdisi), som satt i jordanskt fängelse mer än sexton år, anklagade den saudiska regeringen för att ha förbrutit sig mot islamiska principer. En medfånge och lärjunge till al-Barqawi hette Abu Musab al-Zarqawi. Han blev sedermera ledare för al-Qaeda i Irak. Osama Bin Laden var 23 år gammal när upproret ägde rum. Han tillhörde en mycket mäktig familj som äger stora byggföretag och som står kungahuset nära. Han såg senare, inför kriget om Kuwait 1991, närvaron av amerikansk militär i Saudiarabien som en styggelse och han upprepade Juhaymans förkastelsedom över den saudiska kungafamiljen som han skuldbelade för att med vapen och blodsutgjutelse ha kränkt Stora Moskéns helighet.

Dödsdomen mot Juhayman och de sextiotvå andra överlevande sammansvurna avkunnades den 9 januari 1980. De halshöggs. Domstolens ledamöter var islamiska rättslärde som visade sig ha viss förståelse för upprorsmännens religiöst och teologiskt motiverade bevekelsegrunder men de kunde inte acceptera att kungamakten hotats. Kungahuset fick betala ett högt pris för dödsdomarna, de tvingades avsätta enorma penningsummor som användes, och används, för spridande av den rätta wahhabitiska läran runt om i världen, också i Sverige.

Om de långtgående efterverkningarna för världen av upproret har bl.a. Per Jönsson, Mellanösternspecialist vid Utrikespolitiska institutet, i en artkel i SvD konstaterat: ”Ironiskt nog var det Jimmy Carter, på sin tid hyllad alternativt hånad som USA:s ’mjukaste’ och minst krigsbenägna president, som inledde kriget för Mellanöstern […] Och hur man än mäter det så är Mellanöstern idag både farligare och mer oregerligt än när USA inledde sitt krig för drygt 35 år sedan […]”.

Trofimovs bok har några år på nacken men den har kvar all sin aktualitet och bör ha sin givna plats i alla grundkurser i Mellanösternkunskap eftersom en grävande journalist i detalj där kan berätta om de ödesdigra veckor i Mecka som blev upptakten till de stora konflikter och krig som skulle komma.

 

  • Klicka här för att läsa Lars Lindvall om en bok om staden Meckas äldsta historia fram till vår tid
  • Dela artikeln:

    Missa inget på Dixikon.
    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Genom att skicka in din prenumeration ovan går du med på att denna webbplats lagrar din mailadress i syfte att kunna skicka kommande nyhetsbrev till dig. Dixikon använder Rule för att sköta utskicken (läs här om deras Privacy Policy).