Nattlig bön i och kring den Stora Moskén i Mecka Bild: Wikicommons

Om staden Mecka
Ziauddin Sardar – Mecca: The Sacred City

Det berättas i Första Moseboken, 21 kapitlet, att Sara blev havande och födde en son åt den åldrade patriarken Abraham som gav sonen namnet Isak. Men när Sara en dag såg hur Isak lekte med sin äldre halvbror Ismael, som den egyptiska slavinnan Hagar fött åt Abraham, sade hon till Abraham att fördriva Hagar och hennes son. Modern och barnet irrade sedan omkring i trakter där de inte fann något vatten. Deras vattensäck var tom och de led svårt av törst. Men Gud hörde barnets gråt och Hagar fann en brunn så att de kunde dricka. Pojken växte upp i Paranöknen.

Sa'ee, den rituella vandringen mellan de två kullarna

Sa’ee, den rituella vandringen mellan de två kullarna

I islamisk tradition sägs Paranöknen ligga i Arabiska halvöns nordvästra del som ungefär motsvarar regionen Hijaz. Islamiska lärde berättar att Gud sade till profeten Ibrahim att han skulle föra Hagar och Ismael till Mecka, som ligger där. Ibrahim gav dem en vattensäck och återvände sedan för en tid till Kanaans land. Mor och son plågades snart av törst. Hagar sprang förtvivlad sju gånger mellan kullarna al-Safa och al-Marwah och letade efter vatten. En ängel visade sig för henne och sade att Gud hört Ismaels gråt. Och vatten rann upp i en källa som sedan fick namnet Zamzam. Där hämtar vår tids pilgrimer heligt vatten att dricka eller att ta med sig hem. Och som en del av vallfärden (hajj) går pilgrimerna nu sju gånger mellan de två kullarna. Hagar och Ismael sägs ligga begravda nära Kaaba (’kuben’), islams själva centrum, en helig byggnad som funnits på platsen långt före islamisk tid. Gud hade befallt Ibrahim att med sin son Ismael bygga Kaaba. När väggarna blev höga fick Ibrahim ställa sig på en sten och där sägs hans fotavtryck finnas kvar (Maqam Ibrahim). Det var medan Ibrahim byggde Kaaba som Gud befallde honom att kalla alla människor att göra vallfärd dit (Koranen, Sura 22:26-27). Vallfärden till Mecka är en av islams ’fem pelare’.

Den brittisk-pakistanske muslimen Ziauddin Sardar har skrivit en bok om Mecka, från stadens äldsta historia fram till vår tid – Mecca: The Sacred City (2014). Sardar, född 1951 i Dipalpur i Pakistan, är en framstående, prisbelönt akademiker och författare. Han kom som barn till England där han växte upp och fick sin utbildning. Han har bakom sig studier i fysik och informationsteknik. Sardars författarskap är mycket omfattande. Han har medarbetat i ledande tidningar och tidskrifter och har också blivit känd genom sin medverkan i BBC. Han är en av grundarna av Center for Policy and Futures Studies vid East-West University i Chicago och har varit professor i Postcolonial Studies vid City University i London. Ziauddin Sardar tillhör de liberala muslimerna som vill kunna göra nyläsningar och omtolkningar av de islamiska urkunderna.
sardar_Mecca_ Sacred_City_dixikon
Religiöst och ideologiskt har Mecka haft en central position, men geografiskt har staden alltid levt sitt eget liv i utkanten av de imperier (kalifat) som byggts i Profetens namn. Kontroll över Mecka innebär inflytande i hela den muslimska världen. Därför försökte omajjaderna i Damaskus (661-750-talen), abbasiderna i Bagdad (762-1258) och därefter osmanerna (1299-1923) att med alla medel trygga sin överhöghet över Mecka. Och sedan huset Saud fick makten i Saudiarabien 1924 har de haft oinskränkt kontroll över den heliga staden vilket gör att de också med hjälp av sina enorma oljeinkomster kan sprida sin speciella lära inom sunnitisk islam. Mecka är ett mikrokosmos av den islamiska världen – det som händer där har återverkningar i alla muslimska länder och gemenskaper och kan få storpolitiska konsekvenser.

Mecka har sin historia som rituellt centrum för islam men staden har också sin sociala och politiska historia vilken emellertid tenderat att hamna i bakgrunden. En svårighet för Sardar har varit att många muslimska läsare har en idealiserad bild av Mecka och att de saknar kunskaper om stadens ofta dramatiska och blodiga historia. Stadens invånare bor förvisso i Makkah al-Mukarramah ’Mecka välsignad stad’ men de har som alla andra människor kunnat bli offer för girighet och politisk makthunger. Olika stammar, klaner och dynastier har kämpat om makten och har då inte tvekat att massakrera varandra. Och vissa stammar såg länge pilgrimerna som sitt lovliga byte, att beskatta och plundra.

I regionen Nejd, Saudiarabiens kärnområde, levde en man vid namn Muhammad Abd al-Wahhab (1703-1792). Han var starkt påverkad av en konservativ hanbalitisk tolkning av Koranen och Hadith (som återberättar vad Profeten själv sagt och gjort). Al-Wahhab ville återföra trosutövningen till källorna. Hans lära väckte starkt motstånd och han fördrevs hemifrån. Men han fick skydd i en familj med två söner som varit hans elever. Familjefadern var en mäktig schejk, en klanledare vid namn Muhammad Ibn Saud.

År 1745 slöts en pakt mellan schejken och den religiöse reformatorn. Ibn Saud förband sig att han och hans ättlingar med vapenmakt skulle försvara och sprida den wahhabitiska läran. Reformatorn förband sig å sin sida att han och hans lärjungar skulle ge legitimitet åt schejkens politiska maktinnehav. Saudierna allierade sig med olika beduinstammar i Nejd, bland andra den fruktade Harb-stammen som brukade plundra pilgrimskaravanerna. Men Meckas invånare såg wahhabiterna som en sekt av fanatiker. I augusti 1924, efter mer än hundra år av konflikter och krig, tog Abd al-Aziz ibn Saud makten i Mecka. En första reform blev att låta en imam vara gemensam för alla i moskén. Tidigare hade det funnits olika stationer för de fyra rättsskolorna (hanbali, shafi, maliki och hanafi). Olikheter och avvikelser i religionsutövning och rättslära som funnits i århundraden förbjöds.

Mecka 1917

Mecka 1917

Tobaksrökning förbjöds, kaféer stängdes och kvinnor och män hölls strängt åtskilda på allmän plats. I skolorna tilläts endast wahhabitisk koranläsning, annan litteratur och arabisk poesi förbjöds. Sardar står främmande inför den strängt bokstavstrogna tolkning av islam som traderas i Saudiarabien. Han ser däri en grogrund för sekterism, bigotteri och intolerans. För en liberal muslim som Sardar finns i Koranen inget stöd för diskriminering av människor – varken av män eller av kvinnor. Men i Saudiarabien ifrågasätts inte den wahhabitiska läsningen av korantexterna. Oljefynden 1938 ledde till nya strukturer och infrastrukturer i hela Saudiarabien.

Arbetskraftsinvandringen växte eftersom saudierna själva inte var några jobbsökande. Den etniska och sociala hierarkin är strängt skiktad. Högst på rangskalan finns ättlingarna till de saudiska beduiner och deras allierade som en gång tog makten över Mecka. Afrikaner från länder söder om Sahara finns längst ner. Hudfärg och etniskt ursprung avgör hur man blir bemött och behandlad. Utländsk arbetskraft lever strikt segregerad. Slavhandel förekommer trots att slaveriet officiellt avskaffades 1962. Otrogna (kufar, plural av kufr ’otro’) släpps inte alls in i den slutna staden.

Världens största klocktorn, Royal Makkah Clock Tower, dominerar numera helt staden. Kaaba syns allra längst ner

Världens största klocktorn, Royal Makkah Clock Tower, dominerar nu helt staden. Kaaba syns allra längst ner

Sardar är inte bara Meckas biograf och historiker. Han känner personligen staden väl då han på nära håll kunnat följa dess urbanisering i våra dagar. Han ser med stor oro på en omvandling av stadsmiljön som inte tar hänsyn till det historiska arvet. Sardar var på 1970-talet under fem år verksam vid ett forskningscentrum i Jeddah där man arbetade med studier kring hajj. Man kartlade de gamla kvarteren i Mecka, stadens sociala strukturer och lade fram förslag för en stadsplanering som skulle innebära nödvändiga förbättringar men som också skulle göra det möjligt att bevara äldre bebyggelse. Men framlagda förslag uppskattades inte av de styrande i Mecka.

Men stadsplanerarna i dagens Mecka har mycket stora problem eftersom pilgrimerna nu räknas i miljoner. Sardar räknar upp en rad olyckor som inträffat på grund av trängseln under hajj och han förutspår flera. Efter att hans bok kommit ut inträffade den värsta olyckan hittills – den 24 september 2015 omkom i panikträngsel mer än 800 människor och lika många skadades. (Det exakta antalet omkomna är inte känt.) Ingen ville ta ansvaret för olyckan som också fick politiska konsekvenser för de mellan Saudiarabien och Iran alltid mycket spända relationerna.

Sardar har själv sagt att hans engagemang gjort att han i de två avslutande kapitlen i sin bok har haft svårt att behärska sin upprördhet inför bristen på respekt för stadens historia och den medföljande förstörelsen av oersättliga kulturminnen. Gamla byggnader har rivits för att bereda plats för nya i stål och betong och glas som om den heliga staden hade sin förebild i Houston, Texas, där för övrigt flera saudier i ledande ställning fått sin högre utbildning.

Under åren som gått sedan 1970-talet har stadens befolkning mångdubblats och antalet pilgrimer ständigt vuxit. Forcerad nybyggnation som har gått ut över äldre bebyggelse. År 2010 revs gamla moskéer för att bereda plats åt Royal Makkah Clock Tower som reser sig högt över nya hotell som är fyrtio till femtio våningar höga. Nära klocktornet (som byggdes av konsortiet Bin Laden) ligger kungens palats. Kaaban och stora moskén riskerar att försvinna i stadsbilden.

Sardar gav 2012 ut sin självbiografi Desperately Seeking Paradise: Journeys of a Sceptical Muslim. Vissa av hans läsare har undrat hur han kan vara skeptiker och muslim. Sardars svar har varit att han vill återknyta till en ifrågasättande tolkningstradition inom islam som har svårt att göra sig gällande i dagens värld. Därför har han också skapat kvartalstidskriften Critical Muslim där man diskuterar vad det innebär att vara muslim i en nätuppkopplad, pluralistisk och komplex värld.

En fransk översättning av Sardars viktiga bok om Mecka förelåg redan förra året. Förhoppningsvis kommer boken snart att översättas också till svenska. För en bättre förståelse av religiösa och politiska konfliktlinjer i dagens värld behöver vi vetenskapligt skolade, historiskt sakkunniga och insiktsfulla vägvisare snarare än dogmatiska predikanter och förkunnare. Den brittisk-pakistanske liberale muslimen Ziauddin Sardar är en sådan vägvisare.

___________

  • Klicka här för att komma till Sardars tidskrift, Critical Muslim

  • Klicka här för att se olika video på Youtube om den planerade utbyggnaden fram till 2020

  • En dokumentär från National Geographic om vallfärden, Hajj:
  • Dela artikeln:

    Lars Lindvall

    Lars Lindvall

    Professor emeritus i romanska språk, särskilt franska.

    Mer att läsa på annat håll

    Sök på hundratals utvalda svenska och utländska kultursidor efter ännu mer att läsa. Skriv in sökordet i fältet nedan och klicka på Sök

    Kommentera: