Niels Werber – Geopolitik zur Einführung

Sista delen av Peter Jacksons filmtrilogi om hobbiten Bilbo innehöll fler fältslag än jag var förberedd på. Jag borde ha kunnat gissa att en film med undertiteln Femhäraslaget skulle innehålla en del stridsscener, men det var länge sedan jag läste Tolkiens bok. Torin Ekenskölde, som tagit tillbaka Ensliga berget från draken Smaug, försvarade sitt dvärgrike mot sjöstadsmänniskorna och skogsalverna som alla ansåg sig ha rätt till bergets skatt. Mörkrets furste Sauron skickade en här av orcher från underjorden för att besegra såväl dvärgar som människor och alver. Efter ett tag blev det en smula enahanda.

Inte desto mindre är det intressant att notera att regissören Jackson (liksom författaren Tolkien) i sin trilogi om hobbiten Bilbo gestaltar en intim förbindelse mellan geografi, karaktär och fysionomi: dvärgar bor i berg och är korta, starka och buttra; alver är långa, graciösa och allvarliga och bor högt upp i skogens träd; människor är listiga, ibland svekfulla men även vänskapliga och bor vid havet eller vid bergssluttningar; orcherna från underjorden är vanställda, våldsamma och dumma. De gemytliga hobbitarna bor i fint inredda jordkulor som vagt får mig att längta efter engelska landsbygden och öl och ost. Även landskapet och djuren personifieras och förstås som parter i striden. Det är därför inte särskilt förvånande att den tyske litteraturvetaren Niels Werber använder sig av Tolkiens epos för en inledande illustration av begreppet ”geopolitik” i Geopolitik zur Einführung.

Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln
Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln

Geopolitik är åter på modet, skriver Werber. Men vad är geopolitik? Termen myntades av den svenske statsvetaren Rudolf Kjellén som också ligger bakom termen ”folkhemmet”. I Staten som livsform från 1916 menar Kjellén att nationalstater måste förstås som organismer eller ”geografiska individer” med sina egna biografier. Att förstå staten som en juridiskt definierad organisationsform är inte tillräckligt, eftersom nationalstaten i någon mening lever sitt eget liv. Detta liv hämtar sin karaktär från den geografiska omgivningen, och det spelar därför en avgörande roll om nationen är präglad av hav eller land. Nationalstatens utveckling lyder under biologiska lagar snarare än sociala, där kampen för överlevnad i konkurrens med andra stater präglar dess framgång eller förfall. Kjelléns tyske föregångare geografen Friedrich Ratzel – den ”politiska geografins reformator” – tituleras därför inte oegentligt som ”statszoolog” – han studerade just de olika statliga livsformerna. Det akademiska studiet av geopolitik kombinerar metoder från geologin och biologin med metoder från statsvetenskapen för att frilägga deras (påstådda) samband. Tillsammans föregrep Ratzel och Kjellén senare tyska tänkare som Ernst Jünger och Carl Schmitt.

Det var inte bara i Sverige och Tyskland som geopolitik kom på modet runt Första världskriget. Också i Storbritannien, Frankrike och USA höll man sig med varianter på temat. I Tyskland kom emellertid geopolitik som begrepp och som vetenskaplig disciplin att få ett veritabelt genombrott, inte bara akademiskt genom tidskrifter och sällskap utan också som politisk doktrin. Anledningen till detta finner Werber i det politiska läget i Tyskland under och efter Första världskriget. I korthet kan geopolitiken beskrivas som ett svar på frågan hur Tyskland skall förhålla sig till ärkefienden England – i stället för att försöka bryta sjöblockaden västerut kunde en expansion österut skapa det ”livsrum” som var nödvändigt för att Tyskland skulle kunna etableras som en världsledande nation. ”Öst” hade sedan länge – inte minst i Gustaf Freytags populära roman Soll und Haben (1855) – beskrivits som ett kulturlöst, knappt uppodlat utrymme, utan politisk ordning. I stället för havets böljande vågor med deras dalar och toppar kunde det släta landet kultiveras på ett sätt som också skapade förutsättningen för en politisk ordning – som dess tidigare innevånare tydligen inte varit i stånd att skapa. ”Tysklands utsatta centrala läge”, som Thomas Mann formulerade det 1918, kunde därmed vändas från en nackdel till en fördel.

Att geopolitikens uppsving före och under Andra världskriget kom att ersättas av en misskreditering av geopolitiken som akademisk disciplin och politisk doktrin efter tredje rikets fall är knappast förvånande. Vad Werber trycker på i Geopolitik zur Einführung är emellertid att geopolitik som fenomen knappast har försvunnit. Visserligen ansågs nätverkssamhället och dess teknologiska underbyggnad Internet ha gjort rent hus med alla gränser av alla slag under något decennium i slutet av förra århundradet. Om man kommunicerade på nätet existerar man ju överallt och därför ingenstans. Men den sociala verkligheten liksom den kritiska insikten om att makten över kommunikationsteknologin inte är jämlikt fördelad (jfr Edward Snowden) har tagit udden av den senaste teknologiska utopin. Inflytelserika tänkare från ett brett politiskt spektrum företräder i dag varianter av detta sätt att tänka. I populärkulturen är geopolitiken väl representerad: förutom Jacksons filmatiseringar av Tolkien är James Camerons Avatar från 2009 ett av de tydligaste exemplen.

Rudolf Kjellén
Rudolf Kjellén

Att drag av geopolitik kan återfinnas i sammankopplingen mellan nation, etnicitet och kultur hos högerextrema rörelser som Sverigedemokraterna är kanske inte särskilt förvånande. Det man bör ha klart för sig är att också det svenska folkhemmets ingenjörer hyste liknande tankar, om än i mer begränsad tappning: såväl Per Albin som Gunnar Myrdal påverkades av Rudolf Kjellén och i Lort-Sverige från 1938 beskriv Ludvig ”Lubbe” Nordström det svenska framsteget i geopolitiska ordalag, där fysionomi, geografi och personlig karaktär framstod som ömsesidigt avhängiga. I den svenska självförståelsen har detta ofta dolts under en neutral prosa: Sverige är landet ingenstans, den lyckliga demokratin. Men vad det nya intresset för geopolitik visar är att platsen spelar roll.

Niels Werber diskuterar inte så mycket vad alternativet är i sin introduktion, men antyder åtminstone två allvarliga problem med såväl gamla som nya geopolitiska diskussioner. För det första att de förenklar en komplex verklighet, till exempel genom att reducera politik till geografi och biologi – platsens karaktär verkar alltid påverka dess invånare mer än både statsskick och social skiktning. Därmed antar politiken en karaktär av oundviklighet, vilket leder över till det andra problemet, nämligen att den kvasi-darwinistiska beskrivningen av staternas livsform urskuldar deras handlande. Om nationalstaterna endast agerar i enlighet med deras geografiskt determinerade prägel, hur skulle de då kunna kritiseras moraliskt eller politiskt?

Skogsalven Tauriel förälskar sig i dvärgen Kili. Hennes kärlek är besvarad, men Kili dör en tragisk död i slutet av Femhäraslaget. Tauriel är ett tillägg av Jackson som inte finns med i Tolkiens bok från 1937. Alldeles säkert är det ett tillägg som är genuspolitiskt motiverat av den närmast komiska dominansen av män i trikåer i filmen. Men den geopolitiska separationen av raser och folkslag från varandra i Tolkiens universum ter sig nog också tämligen mastig i vår tids ögon, och här vill regissören lätta upp relationerna en smula.

Det finns all anledning att förhålla sig vaksam till geopolitiska inslag i samtida politik och populärkultur, och Niels Werber har skrivit en utmärkt guide till saken. Frågan om hur vi skall förhålla oss till de platser vi bebor eller vistas i på ett sätt som bejakar ansvar, komplexitet och en konstruktiv rättvisa återstår emellertid.

 

  • Klicka här för att läsa Åke Malm om den italienska tidskriften för geopolitik, Limes
  • Lyssna också till Parag Khanna på TED-talks om Mapping the future of countries:

  • Dela artikeln:

    Missa inget på Dixikon.
    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Genom att skicka in din prenumeration ovan går du med på att denna webbplats lagrar din mailadress i syfte att kunna skicka kommande nyhetsbrev till dig. Dixikon använder Rule för att sköta utskicken (läs här om deras Privacy Policy).