Av ÅKE MALM
Nu är Mario Monti Italiens nye regeringschef. Med 556 jaröster och bara 61 nejröster i deputeradekammaren har han en av de starkaste majoriteterna bakom sig i mannaminne.
Ändå var debatten i parlamentet långt ifrån bara en enkel, formell tillställning. PD och UDC rullade ut mattan och lovade att stödja honom fullt ut. Pdl hade vissa mindre reservationer som i stort gick ut på att Monti måste hålla sig till de reformer som EU ställt krav på och som Berlusconis regering tidigare accepterade i sitt officiella svar till Bryssel.
I klartext betyder det att han inte skall försöka sig på någon förmögenhetsskatt i klassisk mening. Någon sådan kan Pdl inte acceptera. Men fram till dess han närmar sig sådana frågor kan han regera lugnt.
Antonio Di Pietro i Idv hade hoppats få bättre och tydligare besked på en rad områden innan han var tvungen att lägga sin röst. ”Tänker regeringen gå vidare med bron över Messinasundet, vad tänker man göra åt skattesmitningen och tänker verkligen regeringen satsa på kärnkraft”.
Det var inte bara han som tyckte att Mario Montis tal var diplomatiska i överkant. Pierluigi Bersani i PD påpekade ironiskt att även proffspolitiker som han själv fått lära sig ett och annat i politiska tal av ”il professore”.
Monti hade tidigare bett om att få bli kallad så och inte det vanliga ”onorevole” som är titeln på deputeradekammarens ledamöter. ”Konseljpresidenter kommer och går, men professorerna består”, raljerade han med ett citat av Giovanni Spadolini, en föregångare på många områden. Som konseljpresident/regeringschef, som livstidssenator och som liberal.
Nejrösterna kom nästan enbart från Lega Nord som lovar en aktiv opposition. Avsikten är naturligtvis i första hand att vinna tillbaka de väljarsympatier som partiet förlorat under regeringstiden med Berlusconi. Det sker med grymma argument. Som t ex när Legans gruppledare Marco Reguzzoni lät rösten gå upp i högsta emotionella tonläge och förklarade: ”Vi är inte som demokratiska partiet som sätter som första punkt på kravlistan att ge barnen till immigranter, födda i Italien, automatiskt medborgarskap. Nej, först måste de verkliga italienarna och deras barn få nödvändigt stöd”.
Anledningen till den här frågan var de tårar av rörelse som Mario Balotelli fällde när han för första gången i landslaget fick träffa president Giorgio Napolitano. Det skedde häromdagen några timmar före avspark i vänskapsmatchen mot Uruguay (som gästerna vann med 1-0). Napolitano lovade att de nya italienarna i framtiden skall känna sig välkomna och behandlas med respekt. Då brast det för Balotelli som oftast behandlats otillständigt av läktarsupportrarna.
Det hör till saken att Mario togs om hand av familjen Balotelli i Brescia sedan hans ghanesiska föräldrar tvingats överge honom på ett sjukhus. Han fick sitt medborgarskap först när han fyllde 18 år.
Men Lega Nord ställer sig indirekt på samma sida som den rasistiska Juventustifon.
Största problemet nu tycks den italienska journalistkåren ha. Samtliga tidningar har idag klagande artiklar om att de inte får ut något enda litet ord från någon av medlemmarna i den nya regeringen. Tydligen hade ministrarna kommit överens om att inte tala med några journalister och det löftet hölls av alla – utom en, Corrado Clini.
Den nye miljöministern svarade villigt på frågor från en journalist och förklarade bl a att han själv inte hade något emot kärnkraft. En storm av protester från gröna, miljöpartister och även valda delar av vänsterpartierna. Den nye ministern tvingades dementera och hävda att han ”naturligtvis respekterade resultatet folkomröstningen”.
En av ministrarna var frånvarande under förtroendediskussionerna. Det gällde amiralen Giampaolo di Palma som var tvungen att ta vägen via Bryssel och Natohögkvarteret på vägen från Afghanistan till Rom.
I avvaktan på att ministrarna börjar tala och man får tillfälle att se regeringen i full aktion, återgår de flesta till det normala nyhetsflödet:
– Fyra italienare av tio (noga räknat 42 procent) är starkt oroade för framtiden för deras jobb, konstaterar analysinstitutionen Osservatorio Convesercenti-Ispo. En snabb ökning från 27 procent i juni. Allra skrajast är de unga, bland dem överväger rädsla och pessimism. 96 procent av dem anser inte att krisen är nära en lösning och ser heller inget som pekar mot att ekonomin tar fart.
– För akademiker med som lägst en treårig utbildning tar det minst 6 månader innan de kan räkna med att få en anställning. Uppgifterna kommer från Marcello Fontanesi, rektor vid Milano-universitetet Bicocca.
– Guardia di Finanza, grep igår 11 medlemmar av maffiaorganisationen ’ndrangheta i Reggio Calabria. Det gäller skatterådgivare, företagare, politiker och folk som lånade ut sina namn för att täcka ’ndranghetans operationer. De tillhör maffiafamiljen (cosca) Tegano-De Stefano som kontrollerar området kring Messinasundet. Mer än 50 miljoner euro togs i beslag.
– Och det var verkligen sant – neutrinerna är snabbare än ljuset. Vad än Albert Einsteins princip säger. Vid fortsatta experiment i laboratoriet under Gran Sasso med neutriner som skickats iväg från Cern i Geneve. Alla resultat pekar på att neutrinerna är 60 nanosekunder snabbare än ljuset.