Greatness and Illusion
Stor engelsk Marxbiografi av Gareth Stedman Jones

Gareth Stedman Jones är en brittisk historiker som specialiserat sig på arbetarrörelsens historia, i synnerhet den brittiska. Han har skrivit viktiga verk om fattigdom, om klass och språk och därtill en lång inledning till en utgåva av Marx och Engels Kommunistiska Manifest.

Nu har han krönt sin bana med stor Marxbiografi. Det är ett ambitiöst verk, där de flesta av de många författare som på olika sätt inspirerat och påverkat Marx behandlas utförligt, ja ibland så utförligt att vissa av Marx egna verk kommer i skuggan. Bakgrunden blir så detaljerad att förgrunden kan te sig blekare. Omständigheterna som fick Marx att skriva ett av sina minst betydande verk, Herr Vogt, behandlas i detalj, medan själva boken försvinner bland skuggorna.

Skildringen av de många arbetarorganisationer som fanns i Marx samtid är som väntat flödande rik och ytterst sakkunnig. Detta präglar också bilden av Marx själv. Hos Stedman Jones framstår han först och främst som en politiker trots att det bara var under vissa perioder av sitt liv som han var direkt politiskt aktiv. Den ojämförligt mycket längre tid under vilken han utvecklade sin samhällsteori ter sig i jämförelse som en sidoverksamhet.

Men givetvis är kartläggningen av den något förvirrande mångfalden av fackliga och politiska organisationer i Marx samtid värdefull. Det som i efterhand kan te sig som en tämligen enkel utveckling framträder här i den fulla komplexitet som gör händelseförloppet från 1840-tal till 1880-tal begripligt. Det handlade om att skapa något som tidigare aldrig funnits och där buden om vad som var den bästa vägen var många. Alla sökte någon sorts hållpunkter i det förflutna, men industrialiseringen var något nytt liksom industrikapitalismen med dess typiska klasser, kapitalisterna och industriarbetarna. Organisationer av olika slag som alla syftade till att föra arbetarnas talan växte fram, vann många anhängare en tid men gick sedan under i konflikter och besvikelser. Det gällde också den första och viktigaste av de brittiska rörelserna, chartismen, med sina krav på politiskt inflytande och en bättre lott för arbetarna. Den blomstrade inte bara en utan flera gånger innan den upplöstes i missmod och osämja mot slutet av 1850-talet.

Bild på chartistmöte
Den stora chartistmötet på Kennington Common 1848

Marx hade nära relationer med flera av de ledande chartisterna men förlorade efter hand förtroendet för dem. Storbritannien var det första och länge ledande industrilandet, och Marx var övertygad om att en verklig social revolution måste ske där. Därför blev han åter och åter besviken på de brittiska arbetarledarnas oförmåga och obeslutsamhet. Det var också en anledning till att han visade stor tveksamhet när franska och brittiska aktivister försökte locka honom till de möten som skulle leda fram till den första Arbetarinternationalen på 1860-talet. Men hans dubier försvann när han märkte att det kunde bli en arena för hans tankar och teorier.

Enligt Stedman Jones inleddes därmed den stora, riktigt fruktbara perioden i Marx liv. Den varade bara i fem år. 1869 började Internationalen knaka i fogarna när anarkisten Bakunin tog upp kampen med Marx om att vara den ledande idégivaren i organisationen. Marx drogs in i fruktlösa fraktionsstrider och återvann efter Internationalens upplösning aldrig sin fulla skaparkraft.

Det är under de lyckosamma åren som Marx fullbordade Kapitalets första band. Enligt Stedman Jones hade han tidigare misslyckats med att föra projektet i land därför att han sökt följa en omöjlig logik i upplägget. Nu koncentrerade han sig på den historiska utvecklingen av kapitalismen och gjorde därmed sin stora insats. Det finns alla skäl att ifrågasätta denna bild och det inte bara för att den strider mot de senaste årens helt dominerande forskningstendens. Marx fullföljer visst sin plan vad gäller första bandet, och de historiska inslagen är visserligen viktiga, men inte på något sätt avgörande.

Den största svagheten i denna biografi är överhuvud att författaren inte går på djupet med Marx skrifter. Han är också främmande för Marx filosofiska inspiration och lika främmande för det brinnande intresse för den samtida vetenskapliga utvecklingen som karakteriserade så mycket av vad Marx läser och skriver. Det mesta som Marx befattar sig med förblev ofullbordat och stannar som manuskript, utkast eller excerpter. Den sidan kommer inte alls fram i Stedman Jones framställning.

För övrigt kallar Stedman Jones genomgående föremålet för sin framställning ”Karl” och inte ”Marx”. Att kalla föremålet för en biografi vid förnamn har länge varit en ovana bland dem som skrivit om kvinnor. Det varit ”Selma” hit och ”Mary” dit. Ovanan blir inte mindre för att det denna gång är en Karl som drabbas.

Men allt ska bedömas inte bara efter sin svaghet utan också sin styrka. Denna biografi har sin styrka i den enastående kännedomen om de arbetarrörelser som förblev ett avgörande inslag i Marx liv och verk.

 

  • Klicka här för att läsa Sven-Eric Liedman om fler böcker om Marx

  • Klicka här för att läsa om Johan Fornäs – Capitalism: a companion to Marx’s economic critique

  • Klicka här för att läsa om en bok om Marx dotter, Eleanor

  • Anmäl dig till Dixikons nyhetsbrev:
  • Ett längre samtal med författaren om boken:
  • Dela artikeln:

    Missa inget på Dixikon.
    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Genom att skicka in din prenumeration ovan går du med på att denna webbplats lagrar din mailadress i syfte att kunna skicka kommande nyhetsbrev till dig. Dixikon använder Rule för att sköta utskicken (läs här om deras Privacy Policy).