”Luther-land”

Ta fram en karta över Tyskland och börja med att sätta ned en penna vid den lilla staden Eisenach i Thüringen och dra ett streck runt 15 mil österut. Dra därifrån ett streck knappt 15 mil norrut, och sedan ett tillbaka till punkten där du började. Triangeln du ritat är inte stor, klart mindre än Västergötland, och rymmer endast en större stad, Leipzig, men innehåller desto mer av historisk vikt. Att resa runt i det infångade området är som att resa runt i en lärobok om tysk kultur- och idéhistoria.

Häri ligger Goethes och Schillers Weimar strax bredvid Jena, som var vagga för både romantiken och den filosofiska idealismen då Schlegel-bröderna, Hegel och Fichte vistades där. Härifrån kom Wagner och Händel, men musikhistoriskt är det framför allt området där Bach föddes och tillbringade nästan hela sin karriär. Halle var ett centrum för både pietismen och den tyska upplysningen. Bauhausskolans Dessau finns här, liksom orterna (Eisenach, Gotha, Erfurt) där de tre första partiprogrammen för det inflytelserika tyska socialdemokratiska partiet antogs. Mitt i allt ligger, metaforiskt mättat, koncentrationslägret Buchenwald.

Men kanske mer än något annat så är detta Lutherland. Det var här reformatorn Martin Luther föddes och dog (Eisleben), gick i skolan och senare översatte Nya Testamentet till tyska (Eisenach), studerade vid universitetet (Erfurt), och framför allt var det här han offentliggjorde sina 95 teser, i staden där han levde och verkade längst tid: Wittenberg (eller Lutherstadt Wittenberg, som staden faktiskt officiellt heter numera). Och i Lutherland sjuder det redan inför den kommande stora händelsen: reformationsjubileet 2017. Då är det 500 år sedan de där teserna som kritiserade kyrkans avlatshandel sägs ha spikats på Slottskyrkans port i Wittenberg, vilket ofta setts som startskottet för den protestantiska reformationen.

Men jubileet är inte bara ett Lutherår som infaller 2017, det är i Tyskland ett Lutherdecennium. Sedan 2008 sker en mängd olika evenemang, firanden, utställningar och projekt under paraplyet Lutherdekade, som styrs av en inte helt lättöverblickbar sammanslutning av kyrkliga organisationer och offentliga instanser på olika nivåer. Bland annat har varje år under decenniet ett särskilt tema som vägleder aktiviteterna. För 2015 är temat ”bild och bibel”, vilket innebär bland annat ett fokus på reformationen och konsten.

Att vi befinner oss i ett snart kulminerande Lutherdecennium är snart sagt omöjligt att missa om man råkar vara i Lutherland. Överallt tycks det pågå utställningar och tillställningar. Borgen Wartburg i Eisenach, där Luther gömde sig 1521-22 och översatte Nya Testamentet kommer att vara ett viktigt centrum 2017, men det blir inte början på det hela där heller. Vid mitt besök på Wartburg härom veckan hade de där en utställning över två etage på temat Lutherporträtt. Den välkurerade och ambitiösa utställningen får dock endast några månader på sig, tiden måste delas med andra reformationsrelaterade utställningar; hittills har det bland annat varit sådana teman som flygblad, samt mynt och medaljer under Luthers tid.

Kommersen frodas förstås i samband med det hela. Lutherturismen stöttas aktivt, och till resandet hör givetvis souvenirerna. Få av de stora europeiska turistmålen lär kunna tävla med Luther när det gäller påhittigheten i souvenirkrämandet: vykort, kylskåpsmagneter och smycken är ingenting, vad sägs om senapspulver, energidrycker och den i år lanserade Luther-playmobilfiguren, med bibel i ena handen och fjäderpenna i den andra?

Men det är även intellektuellt och vetenskapligt goda tider för Luther och för reformationen. Här kan nämnas ett urval på tre böcker utgivna under Lutherdecenniet som tillsammans ger en mycket bra och uppdaterad historisk bild av reformatorn och reformationen.

Thomas Kaufmanns Geschichte der Reformation är en brett upplagd skildring av Reformationen, men där Martin Luther inte oväntat intar en central roll. Den framstående kyrkohistorikern Kaufmann har skrivit flera böcker om ämnet både före och efter den här boken, men denna har hyllats som en ny handbok i reformationshistoria.

Hartmut Lehmanns Luthergedächtnis 1817-2017 handlar om något delvis annat, men något som är viktigt och faktiskt även mycket uppmärksammat i det stora jubileet som är nu: Lutherminnet. Det vill säga hur man firat Luther vid tidigare jubileer och hur man i det moderna Tysklands olika politiska och kulturella epoker tolkat Luther och arvet från honom. Boken är en samling tidigare publicerade texter och som sådan något spretig, men högst intressant, då Luther ofta fått tjäna som symbol för de mest divergerande agendor: liberal nationalism, nationalsocialism och DDR-kommunism.

Heinz Schillings Martin Luther: Rebell in einer Zeit des Umbruchs är en mer fokuserad biografi om huvudpersonen själv, men är trots det ingen hagiografi eller en bok som navelskådande förklarar reformatorns värv utifrån hans egen person. Schilling tecknar visserligen individen Martin Luther väl, men sätter honom utförligt och förnämligt i sitt sammanhang, och boken fungerar därmed fint även som historiskt verk för den som är allmänt intresserad av Tyskland och Europa under 1500-talet. Schilling är inte bara bekant med den akademiska så kallade forskningsfronten, utan är därtill en god författare, vilket gör boken ytterst läsvärd trots sina 700 sidor.

Den som tar sig tid att läsa någon av dessa är väl förberedd inför det stora märkesåret. Att det nu sker en sista inandning inför det kommande crescendot om ett par år märks tydligt när man är på plats: de stora kyrkorna i Wittenberg renoveras, liksom Lutherhuset i Eisenach som öppnas i en ny ombyggd version nu i höst. Dessa två städer kommer tillsammans med Berlin att vara värdar för tre stora nationella specialutställningar 2017, som alldeles säkert kommer vara välgjorda och mycket värda ett besök. Man kommer knappast vara ensam som besökare där 2017, men den närmast spektakelartade Lutheråminnelsen är på sätt och vis en upplevelse i sig, så en resa i Lutherland kan varmt rekommenderas.