Europas historia mellan Reformationen och den västfaliska freden var en period av spänningar mellan olika trosriktningar som mynnade ut i politiskt/militära konflikter samtidigt som kontinenten förändrade sig i socialekonomiskt hänseende. Europas härskare skådade ut över gränserna och blev glupska efter större territorier. I takt med att de europeiska erövrarna for till Asien, Afrika och Amerika fick de nya idéer. Den europeiska sfären utvidgades i flera hänseenden. Man talar därför om epoken 1500-1648 som en spänningsfas mellan tradition och förnyelse.
Nog är det märkligt hur böcker plötsligt hakar i varandra. Under december månad läste jag för första gången Eyvind Johnsons ”Drömmar om rosor och eld” (Bonniers Folkbibliotek, 1954) och mådde fysiskt illa av romanens grymma inslag. Man hamnar mitt uppe i inkvisitionen i sydvästra Frankrike och får följa strider mellan hugenotter och katoliker. Fasansfulla tortyrscener avslutar romanen och en erotiskt överspänd och unken klostermiljö i staden Loudun känns allt obehagligare.
Jämsides med det mörka i romanen finns emellertid dofter av rosor och kärlek, frodiga vinodlingar och ett nästan idylliskt småstadsliv. Ett modigt och okonventionellt kärlekspar, Urbain Grainier och Madeleine de Brone står i centrum av handlingen.
Det föll mig in hur lite jag egentligen visste om senmedeltiden och renässansen. Just då ramlade jag av ren slump i bokhandeln på en nyutkommen historiebok som behandlade exakt den tidsperioden, som på tyska kallas ”Neuzeit” eller i modern svensk historieskrivning ”Nymodern tid”, 1500 – ca 1648.
Luise Schorn- Schütte är historieprofessor i Frankfurt/Main. Hennes bok om den nymoderna tiden fastslår fakta som redan tidigare är ovedersägliga: att vapenmakt och kyrkomakt dominerar villkoren för hög och låg. Att ärvda rikedomar skapar position och att fattigdom för ett par hundra år sen var liktydigt med svält, farsot och tidig död.
Saker att minnas om den nymoderna tiden:
- Martin Luther publicerar sina teser
- Gustav Vasa kröns till kung
- Wien belägras av Süleyman I
- Calvin bor och verkar i Genève
- Machiavelli skriver” Il principe”.
- Ivan den förskräcklige blir krönt till kejsare
- William Shakespeare 1564-1616
- Antwerpen plundras av spanska trupper
- Krimtatarer plundrar Moskva
- Spanska armadan besegras
- Ediktet i Nantes undertecknas
- Kepler utforskar rymden
- Första världsomseglingen av Fernando de Magallanes
- Mayflower når Cape Cod
- Franska akademien grundas (1635)
Genom krig och våld tar den starkare till orda. Samhällena styrs patriarkalt, den enskilde – eller enskilda! – har i princip mycket lite att säga till om. Kejsare, tsarer, kungar och furstar slåss om makten.
Boken omfattar geografiska begrepp, ekonomiska villkor, berättar om juridiken och religionen, visar hur Europa såg ut under 30-åriga kriget och hur maktblocken från nord till syd förändrades. En tid då svenskarna dominerade hårt som krigförande i Livland, Polen och Danmark t ex.
Men det som intresserat mig mest i den här noggrant dokumenterande europahistorien är gliporna mellan blocken. Hur något ”modernt”, ifrågasättande och oortodoxt smyger sig in i analysen. Schorn- Schütte är inte bara vetenskapsman, hon är kvinna och mor också. Sin bok har hon tillägnat de yngre i den egna familjen och hennes skrivsätt blir livligare när hon tar sig an teman som ”Der König als Hausvater?” Med ett frågetecken på slutet. Eller det 25-sidiga avsnittet Lebensphasen und Lebensformen in der Frühen Neuzeit.
Låt oss titta närmare på just berättelserna och forskningen kring familjelivet på 15-och 1600-talen. Tidigare forskare har poängterat att varken mödrar eller fäder fäste sig nämnvärt vid sina barn. En anledning var den stora barnadödligheten, en annan att människolivet överlag var så mycket kortare på den tiden , att det inte var lönt att fästa sig för hårt vid någon överhuvudtaget.
Schorn-Schütte reviderar historien utifrån nya dokument och forskningsrön och påvisar att det i många familjer fanns innerliga band mellan föräldrar och barn, och en stor ömhet inför de riktigt små. Dopet var i vida kretsar viktigt och babysar sågs som rena och oskyldiga varelser som var värda uppmärksam kärlek. Om barn dog vid födseln blev de döpta av barnmorskan och grannar strömmade till och visade medkänsla. Överhuvudtaget betydde grannskap och gemenskap mellan hus och gårdar mycket.
Också tesen att ”ungdomen” skulle vara ett senare påfund vederläggs. Yngre forskning visar att tiden mellan 13-14 år och fram till 25-30 då man bildade egen familj betraktades som en övergångsfas, då lärlingsarbeten, praktiserande i andra familjer och inskolning via klosterpraktik (för flickor) beskrevs som ”Erwachsensein im Wartestand”.
Ja, ”vuxenblivande i vardande” var ett etablerat begrepp. Man skilde visst ut åldrar och ställde olika krav på barn och vuxna, åtminstone i någorlunda försörjningskapabla kretsar. Värre var det förstås för de riktigt fattiga; där måste alla, ung som gammal arbeta fram till döden. En bondefamilj i nödår fick slita bäst den kunde.
Schorn-Schüttes historiebok är en djup och förgrenad kunskapskälla att ösa ur. Beroende på vilken infallsvinkel man är mest intresserad av, kan man finna nya och gamla fakta presenterade under lupp. Notapparat, källregister och kommentarer fyller en stor del av boken.
För dem som vill veta hur europeiska maktanspråk såg ut och hur kolonisationen tog fart är boken mycket givande. Allt handlar inte om våld och övermakt här heller. Taktiska och (någon gång) humana perspektiv fanns också med. Som när kväkarna i Amerika sa nej till varje form av våld och slavhandel. Ett litet exempel på mänsklighet bland otaliga andra som vittnar om herrementalitet, etnocentricitet, glupskhet efter råvaror och lust att omvända andra till sin egen för dagen rådande lära.
Noggrannheten, faktarikedomen och lusten att inte bara presentera horrörer och krigshistoria gör boken till en glädje att läsa.
Eva Mattsson