100 år sedan Rosa Luxemburg mördades

I år är det hundra år sedan Spartakistupproret bröt ut i Berlin med gatustrider mellan arbetare under ledning av Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht, och enheter ur frikåren, som av den socialdemokratiska regeringen beordrats att slå ner upproret. Båda ledarna…


80-tal och graffiti 
Två utställningar i Paris

Mikael Timm har sett två utställningar i Paris, den ena om det expansiva 80-talet, då kulturministern hette Jack Lang och allt var möjligt, och den andra om grafitti, påpassligt nog i Hôtel de ville – stadshuset – där makthavarna kämpat…


A Sacred Space Is Never Empty – om sovjetisk ateism, del 1

När den tjugoåriga sovjetiskan Rada fick sin Alexej i augusti 1949 gick det hela spartanskt och sakligt till: det unga paret gick till sitt lokala kontor för offentlig registrering av äktenskap och – som Alexej senare beskrev det – ”tog…


Zhou Enlai 
Överlevaren

Premiärministern Zhou Enlai saknade inte motståndare i den kommunistiska miljö han präglade och präglades av, och överlevde den ena politiska stormen efter den andra, då han visste precis när han skulle falla till föga.  För några kan han framstå som…


André Gide i Kongo och mörkrets hjärta

Nobelpristagaren André Gide gav för snart 100 år sedan ut en reseskildring från den franska kolonin Kongo i dåvarande Franska Ekvatorialafrika, Voyage au Congo. Finns det ännu anledning läsa boken? Gides anseende är av flera skäl rejält skadat och i…


Motströms apartheid 
Harald Pakendorfs Stroomop

I år är det 25 år sedan allmänna val första gången hölls i Sydafrika och apartheidpolitiken upphörde. Magnus Ängsal skriver här om den sydafrikanske journalisten och tidningsmannen Harald Pakendorfs memoarbok Stroomop (Motströms) som behandlar bland annat opinionsbildning och nyhetsrapportering under apartheiden…


Priset på ett barn 
Om överlevande barn efter Förintelsen

Idag på Förintelsens minnesdag skriver Gregor Flakierski om den polska boken Cena (Priset) av den välkända journalisten Anna Bikont som  berättar om hur  barn, som gömts undan nazisterna och överlevt Förintelsen i Polen, blev föremål för köpslagan efter kriget. Då andra världskriget…


Att tänka oppositionellt i Kina

Kan man som intellektuell göra motstånd och ”säga sanningen till makten” i ett land så repressivt som Kina av idag? Anne Cheng och Chloé Froissart lämnar i sin Penser en résistance dans la Chine d’aujourd’hui ett antal exempel på hur…


Kritiskt fabulerande

Anna Remmets presenterar Saidiya Hartman, som i USA ses som en betydande tänkare och som skriver om förslavade och fattiga svartas historia med ”kritiska fabuleringar”, en genreöverskridande metod att lyfta fram tystade röster ur få och bristfälliga  historiska källor.  …


Antiken som uppfinning och identitet
De gamla grekerna och historiebruket

”Hur ofta tänker du på Romarriket?” var en fråga som nyss ställdes överallt. I två böcker, en fransk och en tysk, ställs istället frågan om hur man tänkt och tänker på antikens greker och Aten. L’invention de la Grèce  vill göra…


”Vår religion är förnuftet” 
Om feministen Louise Dittmar

I Anton Jansons tredje och avslutande del i serien om tre tyska feminister, och deras olika sätt att förhålla sig till en religion med kvinnofientliga inslag, har turen kommit till Louise Dittmar. Influerad av Feuerbach menade hon att Gud och…


”Framför Guds tron är alla lika”
Om feministen Louise Otto

Hur förhåller man sig som feminist till en religion, som man vill bekänna sig till, men som i delar är kvinnofientlig? Frågan som idag är aktuell på många håll i världen är inte ny, utan delade också 1800-talets feministiska rörelse…


Teorins långa sommar 
Om det tyska förlaget Merve

Den tyske kulturhistorikern Philipp Felschs bok Der Lange Sommer der Theorie: Geschichte eine Revolte 1960-1990 skildrar med bilder, scener och anekdoter det progressiva tyska bokförlaget Merve och dess utgivning från det vänsterpolitiska 60-talet fram till senare titlar om franska poststrukturalistiska…


Hur fick människan en kropp? 
Några reflektioner om själen i platonsk tradition

Är vår själ bara en kroppslig funktion i vår hjärna, ett medvetande som evolutionen frambringat, och som därför dör med kroppen? Eller är, som Platon menade, de andliga tingen beständiga och vår kropp bara en tillfällig behållare för dem? Eller…


Är fattigdom den fattiges eget problem?
Om Bentham, Simmel och arbetslinjen

En arbetsgivarorganisation föreslog nyligen i DN varken intressantare arbeten, fortbildning i tjänsten, bättre arbetstider eller möjligheter att påverka arbetssituationen – allt sådant som de själva råder över – utan minskade bidrag för arbetslösa, som rätta sättet att få fler att…