Av JAN NORMING I början av 80-talet turnerade William S. Burroughs Skandinavien runt med yngre vännen och kollegan John Giorno. Det var Giorno som sov sig genom Andy Warhols…
- Jan Norming
Sist i tåget kom Pullman
Av JAN NORMING Det ringde till högmässa när jag gick förbi Saint Mary the Virgin i Oxford. På en tavla utanför porten mot High Street hade den sedvanliga liturgiska ordningen anslagits med Kyrie, Gloria, Credo och allt. Det var bara…
Slaget vid Solferino
Av JAN NORMING Häromveckan var jag på Göteborgs filmfestival. Det är inte ofta nuförtiden jag går på bio. Det finns nästan inget att se. Film intresserar mig allt mindre. Jag vet inte vad det är. Om det har med åldern…
Om F Scott Fitzgerald och om det som dagligen går förlorat
Av JAN NORMING Hemingways A Moveable Feast om åren i Paris på 20-talet har ett par kapitel om F. Scott Fitzgerald och hans hustru Zelda.…
En natt i juni
Av JAN NORMING Resan görs i ett bestämt syfte. Eller, det är åtminstone vad resenären tror. Men varför är han här? Först efteråt vet han. Det är några år sen nu. För ett radioprogram skulle jag träffa poeterna Jóanes Nielsen…
En inre röst
Av JAN NORMING Det regnade i Paris. Skymningen föll över den lilla platsen utanför. Jag satt på Croix Rouge med ett glas rött och en bok. Från kaféets inre hördes en röst. Den lät bekant. Rösten klagade över en förkylning…
Kvar i Oxford
Av JAN NORMING Om jag nu själv skulle känna för att skriva några rader i inspirerande miljö kunde jag förslagsvis ta mig bort till puben Eagle and Child, i folkmun Bird and Baby, på St. Giles, där The Inklings en…
En förlorad värld
Av JAN NORMING Skallar, skelett, horn och hörntänder, ormskinn, giftpilar, dockor och masker, elfenben från Benin och fjädrar från Hawaii, umiaker från Grönland och totempålar från Haida, stora saker och små, en uppsjö av ting, ett litet museum smockat med…
Ett bergrum av böcker
Av JAN NORMING Blackwell i Oxford är en av de bästa boklådor jag vet. Fast låda låter för smått. Vill man ha en låda, en liten magisk låda, ska man smita in i antikvariatet på den smala tvärgatan till Cornmarket…
Mr Becks diagram
Av JAN NORMING Vissa städer begriper man. Som Paris och New York, städer som konstruerades med penna, passare och linjal. Men vem begriper London, en anhopning av byar som…
En knivsudd höst. VM från sidan (9)
Av JAN NORMING När VM går mot sitt slut infinner sig vemod och höstkänning. Liksom de varma dagarna glesnar blir det längre mellan matcherna. Det gäller att ta vara på dem. Från början…
Holland mot Spanien. VM från sidan (8)
Av JAN NORMING Luften gick ur mig. Det är inte särskilt roligt längre. Kanske har det med bollen att göra. Strömningmekanikerna på Nasa har visat att banan inte går att beräkna när den rör…
Uruguays skenbara långsamhet. VM från sidan (7)
Av JAN NORMING Laget har alltid förefallit långsamt. För fyrtio år sedan gick Uruguay till semi. Störst av alla var Pedro Rocha. Till vardags spelade han i Peñarol som var världens bästa lag. I Montevideo minns man Rochas mål i…
Produktion av rum. VM från sidan (6)
Av JAN NORMING Från åttondelen så här långt minns jag hur Messi mot Mexiko kroppsfintar och rycker förbi ett par tre försvarare – hans balans och förmåga att…
Hem till Cinecittà. VM från sidan (5)
Av JAN NORMING Det bästa som kunde hända. Nu är de ute. Basta! Och jag som älskade Italien så mycket. De har alltid varit mina favoriter. Men vem orkar se…
Löpningar i djupled. VM från sidan (4)
Av JAN NORMING Frågan är om Frankrike överlever gruppspelet, trots tröjor med korsvis resår över torson som lär ska fjädra tillbaka och snabba på armarnas pendelrörelse. Spåren förskräcker. Minns byxorna på 70-talet…