Av LENA KÅRELAND
Staden Rodez är centralort i departementet Aveyron, beläget mellan Auvergne i norr och Languedoc i öster och söder. Tornen på den medeltida stadens mäktiga katedral är synliga vida omkring, då staden är belägen på en kulle omgiven av en grönskande dalgång och av den slingrande floden Aveyron. Tack vare det strategiska läget blev staden viktig redan under galloromansk tid. Efter en viss nedgångsperiod under medeltiden ökade dess betydelse under 1400- och 1500-talen. Därom vittnar bland annat katedralen, ett gotikens mästerverk, som började byggas redan på 1200-talet men fullbordades först tre sekler senare. För närvarande har Rodez runt 25 000 invånare.
Rodez är väl värd en omväg för den som är på väg norrifrån till medelhavskusten vid Narbonne eller till Pyrénéernas bergsområde. Det är en njutning att i lugn och ro strosa runt längs smågatorna och gränderna kring katedralen, supa in den medeltida charmen och beundra de många välbevarade byggnaderna och palatsen från 1400- och 1500-talen.
Rodez förtjänar också ett besök på grund av ett nyöppnat konstmuseum, där man kan beskåda verk av bygdens son, den kände konstnären Pierre Soulages. Det är det första museum i Frankrike som ägnas en levande konstnär. Museet, en modern skapelse i rostfärgat stål, invigdes i maj 2014 i närvaro av Frankrikes president Hollande. Museet har kunnat komma till stånd, mycket tack vare en generös donation på 500 målningar av makarna Soulages. Den imposanta byggnaden består av fem olika huskroppar och upptar en yta på 6 600 kvadratmeter. Den strama konstruktionen och den asketiskt utformade arkitekturen går helt i linje med Soulages avskalade konst.
Soulages, som föddes 1919 i Rodez, förlorade sin far när han var endast fem år gammal. Moden fick då ensam ansvar för familjen, där det också fanns en äldre syster till Pierre. Hon lyckades försörja sig och sina barn tack vare sin affärsrörelse och försäljningen av jakt- och fiskeutrustning. Soulages bestämde sig tidigt för att bli konstnär. Han blev antagen som elev vid L’Ecole des Beaux Arts i Paris, men avstod från att börja där. Han var kritisk till skolan, dess metoder och undervisning. Den akademiska konsten intresserade honom inte. Han föredrog Picasso och Cézanne, vars verk han upptäckt på olika utställningar i Paris.
Under andra världskriget tog Soulages sin tillflykt till Montpellier, där han dels arbetade som lantarbetare, dels en kort tid studerade vid stadens konstskola. Men han är huvudsakligen självlärd. År 1946 flyttade han med sin fru till Paris, där han ett år senare hade sin första utställning. Hans mörka tavlor, där den svarta färgen dominerar, utmärkte sig bland de övriga färgrika tavlorna. Soulages har utvecklat en alldeles egen stil, inspirerad av sin hemtrakts romanska arkitektur och keltiska monument.
Soulages framstår i dag som en ledande gestalt inom den abstrakta konsten och som en av Frankrikes mest kända nutida konstnärer. På museet i Rodez kan man följa konstnärens utveckling, och se hur han alltsedan 1940-talet växlat metoder och uttryckssätt. Han är en konstnär som också arbetar som en hantverkare. Till exempel tillverkar han själv sina redskap för att kunna få fram de effekter han eftersträvar i sin konst. Man kan på museet också beskåda Soulages skisser till kyrkfönstren i klosterkyrkan i Conques, en medeltida stad norr om Rodez.
Kanske kan man vid en första anblick tycka att Soulages målningar, de flesta i stort format, ter sig dystra i all sin svärta. Men för Soulages finns det också ljus i det svarta. Det är ljusspelet som är det viktigaste för honom, det ljus som tavlan utstrålar. En serie tavlor har han kallat ”outrenoir”, det vill säga det som är bortom det svarta. Och snart blir man varse hur det skimrar och lyser mot en från Soulages målningar. Själv har han beskrivit denna effekt så här: ”Det man ser framför mina tavlor, det är det transformerade ljuset, omvandlat av det svarta. Ett ljus som kommer från väggen mot betraktaren. Tavlans yta befinner sig med ens inte längre på väggen som i det traditionella måleriet, eller bakom, som i ett perspektiviskt seende. Den är framför oss.”
Vill man bege sig cirka fem mil norrut kan man stanna till i den lilla staden Conques för att där i klosterkyrkan Sainte-Foy beundra Soulages glasfönster i verkligheten. De gjordes 1987 – 1994. Staden är naturskönt belägen i en floddal och omges av grönskande kullar. Dess kloster är numera till stor del i ruiner men det som återstår kan besökas. Under lång tid var Conques en viktig halt för pilgrimerna på väg till Santiago di Compostella i Spanien. Nu är det en åtminstone sommartid ganska välbesökt stad, och i klosterkyrkan ordnas regelbundet konserter under juli och augusti. Departementet Aveyron och regionen Midi-Pyrénées är sannerligen rika på dolda skatter och sevärdheter lite bortom allfarvägarna.