Roberto Savianos Gomorra – Viaggio nell’impero economico e nel sogno di dominio della Camorra (2006) och Misha Glennys McMafia. A Journey Through the Global Criminal Underworld (2008) är oumbärlig läsning för att bättre förstå den värld vi lever i. De två författarna har rest i de skuggornas riken där den organiserade och nu globaliserade brottsligheten härskar.
Även den flerfaldigt prisbelönte brittiske journalisten Ed Vulliamy har skrivit en sådan reseskildring, en bok om det oroliga gränsområdet mellan USA och Mexiko – Amexica. War Along the Borderline (2010). Det är ett lovordat reportage som berättar om våld men även om historia och geografi, kultur och samhällsliv. Våldet skördar många oskyldigas liv och det är inte alltid knarkrelaterat.
Den välbevakade gränsen går genom gammalt indianskt och spanskt territorium, med delvis gemensam kultur men med stora sociala och ekonomiska skillnader beroende på i vilket land man råkar leva. Det utkämpas ett våldsamt, mycket blodigt krig längs denna gräns. Mexikanska brottssyndikat, karteller, smugglar stora mängder narkotika, främst kokain, norrut för försäljning på den lukrativa amerikanska marknaden. Högteknologiska vapen, som köps i USA, smugglas över gränsen till Mexiko där kartellerna behöver dem i det pågående kriget. Kostnaderna i människoliv räknat är skrämmande höga – efter bara några år beräknas förlusterna nu uppgå till omkring 40 000 döda.
Vulliamy börjar sin resa i väster vid tvillingstäderna Tijuana och San Diego och färdas sedan österut ända till Mexikanska golfen. Ungefär halvvägs ligger tvillingstäderna Ciudad Juárez och El Paso. Tillgången till knark av olika slag har här skapat förödande missbruk på den mexikanska sidan av gränsen. Ciudad Juárez anses idag vara världens farligaste stad – kriget har övergått till kriminell anarki.
Los Angeles var tidigare den storstad på den amerikanska sidan dit knark (och människor) främst sökte sig. Våldet och handeln har senare flyttat sig österut. Mellan tvillingstäderna Nuevo Laredo och Laredo transporterar långtradare nu dygnet runt enorma mängder gods (en fjärdedel av Mexikos totala handel med USA) som också gömmer knark med destination Houston i Texas.
Vulliamy berättar de olika kartellernas historia. De fungerar som mäktiga multinationella koncerner och styrs av samma strategier. Kampen om herraväldet står mellan Sinaloakartellen, Golfkartellen och Zetakartellen, till helt nyligen Golfkartellens egen milis, som gjort sig oberoende och som med brutalt, ofta sadistiskt, våld tvingar människor i sitt område till skrämd tystnad. Ingen vågar ens nämna dess namn. I landets politik bjuder varken vänster eller höger något egentligt motstånd – om sådant finns kommer det från delar av kyrkan och kvinnoorganisationer. Vulliamy har varit reporter på flera slagfält – ingen annanstans, skriver han, har våldet förefallit honom så motbjudande och svårförklarligt som längs denna gräns.
Vulliamy undrar varför man inte mera energiskt försöker följa penningflödena. Vart tar pengarna vägen? Vulliamy redogör för hur en namngiven amerikansk bank hanterade hundratals miljarder dollar som via mexikanska växelkontor fördes in i banksystemet i USA. Åtal väcktes men ärendet tilläts inte gå till domstol. Ingen hölls ytterst ansvarig. Bankkriserna i Västeuropa 2003 och därefter i USA och Storbritannien 2007-8 skapade stora kapitalbehov i banksystemen och brottssyndikaten kunde tillföra likvida medel. Den verkligt stora penningtvätten sker idag vid Wall Street och i City of London.
Knarkindustrin för med sig misär och död men också enorma mängder pengar. Ett rehabiliteringscenter för narkomaner i Ciudad Juárez och en banks styrelserum någonstans kan vara två sidor av samma verklighet. Ed Vulliamy beskriver kriget längs gränsen som ”the first real twenty-first-century war, because it is about, in the end, nothing”.
Om denna senkapitalistiska och postpolitiska värld har han skrivit en viktig och skrämmande bok.