Köpenhamnska nyheter

Fund og forskning i det Kgl. Bibliotek, den alltid lika läsvärda kvartalstidskriften, avsomnade dessvärre för några år sedan. Nu har den dessbättre fått en efterföljare på nätet, ett innehållsrikt nyhetsbrev.

Av det senaste får man veta att den mångsidige Peer Hultbergs omfattande arkiv nu gjorts tillgängligt för alla som fått upp ögonen för hans storartade författarskap (två postuma volymer är dessutom just utkomna). Flera titlar finns i Sonja Carlbergs och Urban Anderssons vackra försvenskningar: Requiem i Panache-serien, Staden och världen, Preludier. Förutom författare var han jungiansk psykolog, slavist och musiker, sedan länge utflyttad till Hamburg där han dog i december 2007, i sitt sjuttioandra år.

Vidare finns författaren och förlagsmannen Ole Wivels brevväxling med konstnären Steen Havsteen-Mikkelsen nu arkiverad på Slotsholmen där den kan beställas fram av den nyfikne, till den vackra läsesalen med gröna lampor ochmycket mahogny, eller så ska den läsas i det flotta nybygget Den sorte diamant. Kanske den ger en mera nyanserad bild av Wivel som till skillnad mot bland andra Günter Grass aldrig diskuterade sin ungdoms politiska engagemang på högerkanten. När det avslöjades av andra utbröt en häftig tidningsdebatt som förbittrade hans sista levnadsår, alldeles i onödan kan man tycka. Hans döttrar har rättat till eftermälet på till synes övertygande vis i köpenhamnsavisen Information.

Och så får vi veta att förseglingen av Henning Fengers samling Jane Horney-dokument nu brutits (andra hemligstämplade papper om henne släpps först om sex år). Fortfarande grälas det om denna unga svenska i ockupationens Danmark verkligen var tysk spion, och om mordet på henne – hon sköts ombord på en båt i Öresund och dumpades i vattnet utanför Höganäs – därmed kan ursäktas.

Jane Horney

Jane Horney

Hennes udda öde har säkert fängslat den radikale Fenger som aldrig gjorde den akademiska karriär han förväntat sig. Sent i livet skrev han en polemisk bok om de många myterna kring Kierkegaard där han med ett skarpslipat svärd hugger huvudet av många forskarkolleger. När den boken var ny för trettiotre år sedan – tiden går – recenserade jag den uppskattande i Sydsvenskan. I det tacksamma brev han skickade mig från Paris framgick att han helst höll sig undan den danska ankdammen.

Kommentera: