Den 4 januari 2010 är det femtio år sedan Albert Camus omkom i en bilolycka.
Hans författarskap räknas idag till ett av de mest betydande i Frankrikes litterära historia, och Frankrikes president Nicolas Sarkozy har nyligen föreslagit att stoftet efter Camus ska flyttas från den lilla kyrkogården i Lourmarin i Sydfrankrike till Panthéon i Paris.
Det är nog inte särskilt troligt att kvarlevorna efter Camus, känd för sin anspråkslöshet och motståndare till alla konventionella ärebetygelser, skulle platsa bland de pompösa hjältegravarna i Panthéon.
I en finstämd skildring, Les Derniers Jours de la vie d’Albert Camus av José Lenzini, som tidigare gett ut tre andra skrifter om Camus, ges en bild av den sista tiden i författarens liv.
Lenzini visar hur Camus hade många planer på att förnya sitt skrivande och slå sig in på nya vägar – bl.a. ville han ägna sig mer åt teatern och även filmen. Alla hans projekt krossades brutalt, då bilen som han åkte i tillsammans med sin förläggare kolliderade med ett träd på vägen mellan Sydfrankrike och Paris.
▸ ”Aujourd´hui maman est morte. Ou peut-être hier, je ne sais pas.” Hör Albert Camus själv läsa L´Ètranger (hans läsning börjar 2 minuter in i videon):
https://www.youtube.com/watch?v=wwo8yU0zJFo