Dalos, född i Budapest 1943, har en lång “karriär” bakom sig: som ung övertygad kommunist, studier i Moskva, senare dissident (en av Östeuropas ytterst få maoister), så småningom författare av historiska arbeten gällande Ungern eller Sovjetunionen, men med tiden alltmer också skönlitterärt verksam. Framför allt i Tyskland, där han numera bor, har han väckt uppmärksamhet och erhållit åtskilliga priser för sitt författarskap. Den lilla romanen “Der Fall des Ökonomen” är förmodligen hans allra bästa bok hittills som elegant och koncist knyter samman flera av hans tidigare teman.
Här får vi möta Gábor Kolozs, som stipendiat utbildad till ekonom i Moskva, men som åter hemma i Ungern har betydande svårigheter att med sin bakgrund och utbildning verkligen få fotfäste. Den kommunistiska regimen kastar ut honom som alltför “liberal”, men när drygt två decennier senare kommunismen bryter samman visar det sig att hans kunskaper är hopplöst obsoleta och att inte heller färdigheter i ryska längre är någon merit. Hela hans liv verkar så raserat; och ung är Gábor Kolozs inte längre.
Med etsande, samtidigt mild ironi skildrar Dalos exemplariskt hur många i Östeuropa mellan kommunism och den nya friheten inte har hittat sin nya plats. En generationsfråga, kan tyckas: men som förutom rent praktiska problem ställer också moraliska och livsfilosofiska. Gábor Kolozs’ “lösning” på detta dilemma ger hans historia en vändning från det tragiska till skälmroman när han beslutar sig för att för egen räkning fortsätta att lyfta den livränta – utbetalad från Schweiz – som hans avlidne far uppbar, en judisk far som hade överlevt Förintelsen. Här blir romanen också till en rörande skildring av just förhållandet mellan far och son. György Dalos har skrivit en mycket personlig, melankolisk variant på den småborgares död som Franz Werfel en gång skänkte oss.