Tro, vetande och evidens

Inte bara tidigare naturvetare, som Galilei och Kepler, har kunnat förena naturvetenskap med en tro på Gud, utan också nutida forskare som professorn i matematik och filosofi vid Oxfords universitet, John Lennox. Göran Molin har läst hans bok Can Science Explain Everything? där Lennox i trosviss polemik med den naturalistiska världsbildens företrädare vill visa att det egentligen inte finns någon motsättning mellan tro och vetande. 

 

Som väl de flesta av oss oroas jag över att världen är full av våld, lidande och död. Naturvetenskapliga förklaringar om att universum bildades av en slump, om att allt är materia och energi eller kunskapen om att livet dansar efter DNA-molekylernas hugskott, lugnar väl knappast någon. Inte heller skänker det någon tröst att veta att vi alla är en ansamling atomer som ingår i universums kretslopp. Någon lättnad i denna situation erbjuder därför den brittiske matematikern och vetenskapsfilosofen John Lennox, professor emeritus i Oxford, och hans senaste bok Can science explain everything? (2019).

Som naturvetare utgår Lennox förstås ifrån att naturvetenskap, som är baserad på evidens, också är trovärdig. Men titelns mer retoriska fråga besvarar han ändå med ett klart nej. För där vissa av den naturalistiska världsbildens företrädare – gärna med en ibland hög svansföring och övertro på dess förmåga – låter naturvetenskapen övergå från att vara en arbetsmetodik för att studera den materiella världen på ett kontrollerbart sätt, till att bli en hel världsåskådning som förväntas ge svar på människans existentiella frågor, är han av en annan mening. Tanken att kristen eller annan religiös tro skulle vara något förlegat eftersom den inte kan anses evidensbaserad och därför inte heller trovärdig, får honom att gå i polemik med den naturalistiska världsbildens företrädare.

För Lennox, som för egen del är uttalat kristen, finns det inga problem med att vara en naturvetenskaplig forskare och samtidigt tro på Gud. Enligt honom finns nämligen ingen motsättning mellan naturvetenskap och kristen tro. En lång rad välkända och framgångsrika naturvetenskapliga forskare, både i historisk tid (som t.ex. Galileo och Kepler) och i nutid, har öppet deklarerat sin gudstro. Andra har i alla fall inte uteslutet den. Nu skall förstås en forskares världsåskådning inte påverka hur forskaren utövar sitt hantverk. Men däremot kan forskarens världsåskådning ibland påverka hur resultaten tolkas, särskilt vid mer spekulativa tolkningar där evidensen är svag. En kristen forskare kan till exempel tycka att Big Bang-teorin om universums uppkomst stämmer alldeles utmärkt med Första Moseboks inledning där Gud skapade himmel och jord. En forskare med en materialistisk världsåskådning vill kanske hellre föreställa sig att universums materia och energi uppstod ur ingenting av en slump. De kan däremot mycket väl förenas i uppfattningen att rödförskjutningen i ljuset från galaxerna, universums expansion och bakgrundsstrålningen av mikrovågor pekar på att universum haft en tidsmässig början — ett skapelseögonblick.

Kristendomen är till skillnad från naturvetenskap baserad på tro, menar naturvetenskapliga debattörer med en naturalistisk världsuppfattning. Men det gäller också naturvetenskapen, påpekar Lennox. Ordet tro används för religiös övertygelse, men betyder i grunden att man uppfattar något som sannolikt och har tillit till det. Den naturvetenskaplige forskaren måste tro på att världen går att beskriva på ett rationellt sätt och på sin egen hjärnas förmåga att förstå (sitt förnuft). Forskarens tro är inte blind utan forskaren baserar sin tro på evidens.

Kristen tro är inte heller blind. Även den baserar sig på evidens (tecken, ledtrådar), säger Lennox. Evidensen för en kristen tro skulle enligt honom bestå i (i) vårt i rationella termer beskrivbara universum, (ii) Bibelns historiskt förankrade samling av evidens och (iii) subjektiva upplevelser av den kristna trons kraft och möjligheter. Evidens blir därmed inte bara resultatet av experiment som går att upprepa. Men många naturvetenskapliga hypoteser vilar å andra sidan på betydligt svagare evidens än det experimentellt återupprepningsbara, t.ex. Big Bang-hypotesen om universums tillblivelse. Och inom andra vetenskaper, som t.ex. historia, existerar heller inga evidens som bygger på att de går att återupprepa. Det finns däremot gott om andra typer av evidens till stöd för historiska förklaringar.

Illustration över hur universum expanderar efter Big Bang (Wikipedia)

Naturvetenskapen baserar sig på förnuft, det gör inte kristendomen påstår de naturalistiska debattörerna. Ja självklart gör naturvetenskapen det men, invänder Lennox, det gör också kristendomen. Vårt förnuft arbetar heller inte bara inom naturvetenskapen. Både den och kristendomen förutsätter ett rationellt och förnuftigt tänkande. Det viktigaste budet är enligt Jesus att man skall älska Gud bland annat av hela sitt förstånd. Och i Gamla Testamentet förebrår Gud Job: ”Vem är du som höljer min visa plan i mörker med ord utan förnuft?”.

För att kunna betraktas som vetenskaplig måste en förklaring av ett skeende innefatta enbart naturliga processer (involverande energi och materia). Naturvetenskap är som namnet säger reducerad till det naturliga och därmed oanvändbar för det övernaturliga. Men, invänder Lennox, det är lätt att förbise att naturvetenskapen kan ge evidens också för det övernaturliga då alla tänkbara naturliga förklaringar har kunnat uteslutas. Lennox tar som bestickande exempel upp frågan om livets uppkomst. Han går initierat igenom alla naturliga förklaringar till att DNA-molekylen med sin massiva informationskod skulle ha kunnat uppstå på naturlig väg – d.v.s. genom slump och icke-biologisk kemi – och varför de alla enligt hans mening måste anses naturvetenskapligt orimliga och därför oförnuftiga. Här, menar han, tillhandahåller faktiskt Bibeln en förnuftigare förklaring.

Men kan man verkligen ta Bibeln på sådant allvar i en på naturvetenskapliga landvinningar grundad värld? Självklart kan vi det, fortsätter Lennox trosvisst, men däremot kan man inte lära sig något om naturvetenskap genom Bibeln. Den är en unik, historiskt förankrad dokumentsamling om människors tankar och upplevelser av världen och av Gud. Lennox påpekar att det finns nästan 6 000 partiella eller fullständiga manuskript på original-grekiska av Nya testamentet och att det finns mer än 18 000 tidiga översättningar till latin, syriska, koptiska, arabiska, m.m. Ingen annan antik dokumentation är lika väl belagd, fastslår Lennox, något som i högsta grad ger Nya testamentet autenticitet, också när det sägs där att Gud blev människa, dog och återuppstod. Häremot kan man väl kanske, inte minst i våra dagar, invända att också ”fake news” ofta får en omfattande spridning.

Lennox hävdar alltså att man med naturvetenskapens hjälp inte kan förklara allting. Han exemplifierar med att ponera att moster Matilda bakat en tårta, som kommer på avvägar och hamnar i händerna på naturvetenskapliga forskare. Nu blir tårtan i grunden analyserad. Forskarna kan därefter besvara de flesta frågor som börjar med ”hur” — hur tårtan är beskaffad; men är totalt svarslösa när det gäller ”varför” — varför gjordes tårtan? Men exemplet får belysa också en annan aspekt. När naturvetenskapen brister, och inte når längre, kan vi ändå komma vidare, alltjämt genom att använda vårt förnuft, genom att helt enkelt fråga moster varför hon bakat den, d.v.s. vad syftet egentligen var, och därmed skaffa evidens på annat sätt.

Lennox filosofiska och naturvetenskapliga resonemang om kristen tro kontra naturalistisk världsuppfattning är intressant och uppiggande läsning också för en naturvetare. Hans logiska och rätt humoristiska argumentation känns befriande, också om hans ibland överväldigande trosvisshet kanske inte alltid är något som förknippas med en matematiker och filosof.

 

Klicka här för att läsa om Ronald Dworkins Religion without god
Klicka här för att läsa om John Gray och religiösa ateister
• John Lennox om boken:

• John Lennox i debatt med ateisten Peter Atkins

Dela artikeln:

Missa inget på Dixikon. Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag bekräftar att jag vill prenumerera på Dixikons nyhetsbrev.
Genom att skicka in din prenumeration ovan går du med på att denna webbplats lagrar din mailadress i syfte att kunna skicka kommande nyhetsbrev till dig. Dixikon använder Rule för att sköta utskicken (läs här om deras Privacy Policy).