För en av Europas främsta litteraturinstitutioner – det tyska litteraturarkivet Deutsches Literaturarchiv Marbach (DLA) med Schiller-Nationalmuseum och Literaturmuseum der Moderne i Marbach utanför Stuttgart, har i år för första gången en kvinna, litteraturvetaren Sandra Richter, utsetts till ledare för verksamheten.
Den välbevarade staden Marbach am Neckar i närheten av Stuttgart tillhör kanske inte Tysklands mest kända orter, men många litteraturintresserade känner ändå till den som platsen där Friedrich Schillers föddes 1759. Det är naturligtvis ett viktigt litteraturhistoriskt faktum, men det är på sätt och vis ännu viktigare att en av Europas främsta litteraturinstitutioner numera ligger där – det tyska litteraturarkivet Deutsches Literaturarchiv Marbach (DLA).
Allt sedan grundandet 1955 har arkivet varit oupplösligt förknippat med det intilliggande Schiller-Nationalmuseum, vilket öppnades 1903 och som inledningsvis också hyste arkivet i sin magnifika byggnad uppe på Schillerhöhe ovanför stadskärnan. Det skulle dröja närmare tjugo år innan arkivet 1973 fick en egen byggnad med tillhörande bostadsannex för forskare strax intill Schillermuséet. I och med detta etablerades dock en yttre struktur som i hög grad bidragit till att utveckla arkivets potential, och 2004 invigdes slutligen Literaturmuseum der Moderne som komplexets fjärde byggnad, ritad av den brittiske arkitekten David Chipperfield (i Sverige kanske mest känd för paviljongen i Kivik Art Centre).
Därmed finns nu gott om utrymme för såväl fasta utställningar som tillfälliga. Arkivets verksamhet, som till största delen finansieras av Baden-Württemberg och tyska staten, har också vuxit i takt med den arkitektoniska expansionen och är i dag en central litteratur- och kulturinstitution i den tyskspråkiga världen, där det bedrivs en anspråksfull verksamhet som, utöver det betydande biblioteket, också omfattar arkivering, utställnings- och museifunktioner, utbildning och forskning.
Alltsedan instiftandet 1955 har direktörsposten innehafts av män, men i år utsågs för första gången en kvinna när litteraturvetaren Sandra Richter efterträdde kulturvetaren Ulrich Raulff som ledare för verksamheten. Båda två är välrenommerade forskare inom sina respektive områden och besjälade av ett gemensamt intresse för litteraturen som opinionsbildande inslag i offentligheten. När Raulff (årgång 1950) nu efterträds av Sandra Richter (årgång 1973) blir det också ett generationsskifte. Detta kan leda till både förnyelse och en fortsättning av de senaste årens utveckling av arkivet som en drivkraft både i offentligheten och forskningsarbetet.
I sitt installationstal anslöt sig Sandra Richter till föregångarens syn på DLA som en dynamisk kraft i samarbetet med forskarvärlden. Arkivet i Marbach är inte ”vilken informationsinfrastruktur som helst och heller inte bara en serviceinrättning åt sina brukare” underströk hon där. Detta får nog ses som en fingervisning om att en ännu mer aktiv institution kan väntas framöver, eventuellt med en mer internationell inriktning. I sin forskning har Sandra Richter nämligen inriktat sig på ”global germanistik”, vilket vi strax ska återkomma till, men först måste något mer sägas om DLA för att bättre förstå dess nuvarande ställning i den tyska kultursfären.
När Deutsches Literaturarchiv fick status av egen institution 1955 hade det under några år funnits som en del av Schillermuséets verksamhet, men det fanns önskemål om att bland annat kunna samla och arkivera exillitteraturen från 1933–45, tillsammans med relaterade handlingar, på ett och samma ställe. Likaså fanns det ett behov av en gemensam bas för den moderna litteraturen för att kunna ta vid med den epok som Schillermuséet inte omfattar. DLA fick sålunda uppdraget att samla in nyare texter och dokument som ordnas och arkiveras så att materialet blir systematiskt tillgängligt. I anslutning till detta är arbetet inriktat på de båda huvuduppgifterna folkbildning och forskningsverksamhet. Den första uppgiften tar oftast formen av utställningar i de båda muséerna, utställningskataloger, offentliga föreläsningar och liknande, medan den andra uppgiften främst är inriktad på olika slags bidrag till forskningen, exempelvis vetenskapliga publikationer, kommenterade studieutgåvor av litterära verk och vetenskapliga bidrag till Schillersällskapets skrifter.
Allt detta är i sig imponerande, men DLA hade aldrig kunnat bli dagens centrala institution – för att inte säga kultinrättning – utan sina betydande samlingar. Biblioteket inrymmer en specialsamling med inriktning på nyare tysk litteratur med hundratusentals volymer, som också omfattar flera enskilda författar-, förlags- och samlarbibliotek. Det är också känt för sin samling av grå litteratur, det vill säga publikationer som inte kommer ut i handeln, och sina stora bestånd av tecknade serier och ljud- och bildupptagningar Dessutom abonnerar biblioteket på tusentalet litterära tidskrifter från hela världen vars innehåll delvis sammanfattas för katalogen. En mycket viktig samling i arkivet är det så kallade Cotta-arkivet, som omfattar det anrika förlaget Cottas handlingar mellan 1650-1900, och naturligtvis också de båda förlagen Suhrkamps och Insels arkiv från 1900-talet.
Här finns också också enskilda författares, filosofers, språkvetares och litteraturvetares arkiv och brevsamlingar. Snart sagt alla betydande tyskspråkiga författares efterlämnade handlingar finns här i mer eller mindre komplett form, och ett litet axplock ger en antydan om digniteten i samlingarna: Hannah Arendt, Paul Celan, Franz Kafka, Rainer Maria Rilke, Nelly Sachs och Else Laske-Schüler. Utöver detta hyser arkivet stora bestånd av efterlämnade saker, som omfattar allt från foton, kläder och skrivdon till hårlockar från Schiller och den datorknåpande litteraturforskaren Friedrich Kittlers hemmabyggda synthesizer från krautrockens glansdagar.
Det är alltså en både viktig och omfattande verksamhet som Sandra Richter nu satts att leda. För två år sedan uppmärksammades hon för sitt omfattande verk Eine Weltgeschichte der deutschsprachigen Literatur (En världshistoria över den tyska litteraturen), där hon griper sig an det egentligen omöjliga företaget att skriva just en sådan världshistoria.
Men att hon vågat sig på ett projekt av denna omöjlighetsgrad innebär en välkommen provokation för både forskarsamhället och den läsande allmänheten som visar att hon, alldeles oavsett sin stora fackkunskap, är rätt kvinna att leda Deutsches Literaturarchiv, där – apropå världsperspektivet – en utställning med titeln Tropenkoller. Literarischer Imperialismus (”Tropikraseri. Litterär imperialism”) väntar till hösten.
- Apropå den kommande utställningen, klicka här för att läsa Magnus P. Ängsal om Bernhard Jaumanns Der lange Schatten, en kriminalroman om det tyska folkmordet i Namibia
- Klicka här för att läsa Margaretha Zetterström om en tidigare utställning på Deutsches Historisches Museum om tysk kolonialism
- Se en intervju med Sandra Richter här:
https://www.youtube.com/watch?v=DCdjSMGM9ZY