Av MERETE MAZZARELLA
Nedskärningarna på Svenska Dagbladets kulturavdelning har ju redan diskuterats av många, bland annat har Karin Olsson i Expressen vältaligt ifrågasatt det sätt på vilket hälften av litteraturkritikerna avpolletterats per formella standardbrev. (Har det i messens och mejlens tid blivit så att ett pappersbrev – om aldrig så opersonligt– är det högtidligaste man kan tänka sig?)
För oss i den östra rikshalvan är den här utvecklingen särskilt bedrövlig, i synnerhet som det ingalunda bara är på SVD den är på gång. Färre recensenter och färre bokrecensioner betyder att den finlandssvenska litteraturen trängs ut. Den finlandssvenska litteraturen sitter redan ytterst trångt i Sverige: det är som om den paradoxalt nog är både för annorlunda och för bekant. Sexig är den alldeles uppenbart inte – inte i svenska ögon. Till och med en så etablerad och lyskraftig författare som lyrikern Tua Forsström – vinnare av Nordiska Rådets litteraturpris – tycks idag inte kunna hitta ett rikssvenskt förlag. Just ingen finlandssvensk författare som är yngre än Monika Fagerholm och Kjell Westö – som båda fyllt femti – kommer längre ut i Sverige. Det är tråkigt för våra författare som skulle vara förtjänta av en betydligt större publik än den de har som minoritetsförfattare i sitt hemland. För att utvecklas fullt ut skulle de också må bra av att granskas även av rikssvenska recensenter som kan se dem utifrån och placera in dem i det betydligt större, rikssvenska sammanhanget.
Faktum är det utbredda rikssvenska ointresset har gjort att de finlandssvenska författare som inte har ett rikssvenskt förlag på senare år mestadels recenserats av finlandssvenska kritiker också i rikssvenska tidningar som SVD. Det har bidragit till att ghettoisera dem en smula, till att de kanske i någon mån har nått Sverige som i folkdräkt. Men det har i alla fall varit fråga om alldeles utmärkt kompetenta kritiker – som nu alltså försvinner.
Men det är också – och inte minst – synd om de rikssvenska läsarna. Finländska författare är inga ynkliga krigsbarn som kommer med snedgångna skor och namnlapp om halsen och begär välgörenhet. De har mycket att bjuda på, inte minst i höst. Gå gärna själv in på det sedan i våras fusionerade förlaget Schildts & Söderströms hemsida och se efter!