Anna Remmets presenterar Saidiya Hartman, som i USA ses som en betydande tänkare och som skriver om förslavade och fattiga svartas historia med ”kritiska fabuleringar”, en genreöverskridande metod att lyfta fram tystade röster ur få och bristfälliga historiska källor. …
Kyrene och grekerna i Libyen
Herodotos, av romaren Cicero kallad historieskrivningens fader, skildrar i sin Historia inte bara perserkrigen under 400-talet f.Kr. utan också hur grekerna redan på 600-talet f.Kr. grundade staden Kyrene och med det inledde en kolonisering av Libyen. Om Herodotos skildring av…
På Lenins lista
Ny tysk roman om filosofskeppen
1922 upprättade Lenin en lista på 220 intellektuella som han inte ansåg önskvärda i ett kommande Sovjet och som därför skulle deporteras från Ryssland. I två skepp – senare kallade Filosofskeppen – sändes de med sina familjer i exil till…
Tre historier om att glömma
Djaimilia Pereira de Almeida
I tre kortromaner berättar Djaimilia Pereira de Almeida om hur tre män, genom egna val eller på andra sätt, tidigt förlorat något väsentligt av livsmeningen och som alla på ålderns höst kämpar för att förstå en tillvaro utan svar. En…
”Det som ni inte känner, skall ni inte bränna!”
Johannes Reuchlin och bokbränningen
Om bokbränning av heliga skrifter alltid ska skyddas av yttrandefriheten eller vara brottsligt som hets mot folkgrupp, dvs som en handling riktad mot någons etniska ursprung eller trosbekännelse, är nu en fråga med stor aktualitet. Men bokbränning har otvetydigt och…
Platon i Verona
Palimpsestens hemlighet
När skrivmaterialet en gång var dyrbart sökte man gnugga bort tidigare texter och använda materialet på nytt. Det har sedan gått att se, men inte att läsa, det som stått under den synliga texten. Men med ny multispektralanalys går det…
Är det förgångna framtiden?
Om ett en gång öppet och frisinnat islam
Kritiker av islam argumenterar inte sällan för att islam måste göra upp med det man anser är föråldrade, medeltida föreställningar. Men var islam under det vi kallar den mörka medeltiden istället en ovanligt upplyst och frisinnad religion, påverkad mer av…
Empires
Om imperierna under det långa 1800-talet
År 1800 behärskade olika imperier 35 procent av jordens yta. Redan 1914 hade de lagt under sig hela 84 procent, ofta med brutala metoder. Om denna imperiernas utveckling och deras makt har Ulrike von Hirschausen och Jörn Leonhard nyss kommit…
Att restaurera ett monument
Efter branden i Notre-Dame
I april 2019 kunde man i direktsändning följa hur en av världens mest kända kyrkor, Notre-Dame i Paris, härjades av eld. President Macron meddelade omedelbart att den skulle byggas upp igen. Donationer strömmade in från hela världen och bidrog till…
Spännande idéhistoria
Om Martin Mulsows lärdomsprov Überreichweiten
I dag har den tidigare världshistorian ofta fått ge plats åt konceptet globalhistoria, en mer balanserad historieskrivning, som tar hänsyn till växelspelet och de långa linjerna i kontakterna mellan olika delar av världen. Men hur förstå inte bara handeln utan…
Rysslands historia
Elegant i ny bok av Orlando Figes
I sin The Story of Russia belyser den välkände historikern Orlando Figes Rysslands historia – från Kievrus till Putin och kriget i Ukraina – och den ryska ”identitetspolitiska sagan” mot bakgrund av kriget i Ukraina, men också kriget där mot…
Avbilda eller förändra
Om Rembrandt och Comenius
En av Rembrandts senare målningar – kallad porträtt både av en gammal man och av en gammal rabbi – anses numera föreställa den för sin tid enastående Johann Amos Comenius (Komenský på tjeckiska), filosof, teolog och inte minst pedagog, som…
Broar och drömmar om imperier
Om Herodotos och Xerxes pontonbro
Putin är inte den förste som byggt imperiebroar från Öst till Väst. I ett försök att invadera Grekland lät perserkungen Xerxes år 480 f.Kr. uppföra en pontonbro över Dardanellerna. Enligt Herodotos bestod bron av 676 skepp som lagts med kölarna…
Laddar fler artiklar