”Hur ofta tänker du på Romarriket?” var en fråga som nyss ställdes överallt. I två böcker, en fransk och en tysk, ställs istället frågan om hur man tänkt och tänker på antikens greker och Aten. L’invention de la Grèce vill göra…
Aten 403 f.Kr.
Fascinerande om den återupprättade demokratin
Sedan Sparta tvingat på Athen en diktatur under de s.k. trettio tyrannerna lyckades Aten återinföra demokratin redan året därpå, 403 f.Kr. Som ett led i försoningsarbetet efter övergreppen förbjöds helt enkelt minnena från året under tyrannerna. Om detta så betydelsefulla…
Rysslands historia
Elegant i ny bok av Orlando Figes
I sin The Story of Russia belyser den välkände historikern Orlando Figes Rysslands historia – från Kievrus till Putin och kriget i Ukraina – och den ryska ”identitetspolitiska sagan” mot bakgrund av kriget i Ukraina, men också kriget där mot…
Hur hamnade vi här?
Jean-Marie Guéhenno – Le premier XXI:e siècle
Att västvärlden misstog Sovjetunionens kollaps 1991 för en demokratins seger och haft en övertro på den ekonomiska liberaliseringens demokratiserande kraft och dess förmåga att genom globaliseringen garantera fred är, enligt franske Jean-Marie Guéhenno, några av de faktorer som lett till…
Hur försvara demokratin?
Den ständiga frågan om hur ett öppet, demokratiskt samhälle skall kunna försvara sig mot dem som använder demokratin för att angripa den, ställdes nyligen på sin spets då Trump både före och efter valet förklarade att om han förlorade var…
Lavinen och stenarna
Polska författare och kommunismen
När Polen befriades från den nazistiska ockupationen 1945 gav det också kulturlivet och författarna nya möjligheter. Men dessa kringskars snart av kommunistiska påbud om socialrealism och krav på att författarna skulle bli ”själens ingenjörer”. En polsk bok tar upp sex…
(Ent-)Demokratiseriung der Demokratie – Philip Manow
Den tyske statsvetaren Philip Manow undersöker i sin bok ”(Ent-)Demokratiseriung der Demokratie” tillståndet för den moderna demokratin. Manow söker sig bortom de förenklade kategorierna demokrat-populist och försöker att ge en mer komplex bild av läget med fler nyanser och kategorier. Skribenten…
Ett brittiskt dilemma
Något om Brexitkrisens historiska bakgrund
Everyone understands English; no one understands the English. Det pågående kaoset i The United Kingdom bär syn för sägen. Efter den folkomröstning om Brexit som var tänkt att slutligt avgöra frågan, står istället folket mot folket, regeringen mot både parlamentet…
Har det klassiska bildningsidealet någon
betydelse i det moderna samhället?
Bildning är ett positivt laddat ord, och många framhåller dess förtjänster. Bokmässan till exempel, som hade det som tema häromåret. Men vad är bildning och vad tjänar den till? Om sin syn på bildning och det klassiska bildningsidealet skriver Stig…
RYSSLANDS TOCQUEVILLE
Om Custines La Russie en 1839
Långt innan västerländska samhällsvetare börjat citera Tocqueville, hade dennes tankar uppmärksammats av en annan fransk ädling, Markis Astolphe de Custine. Inspirerad av hur Tocqueville hade återvänt från Amerika full av beundran och inspiration över det ”stora experiment” han där sett…
La Transición
Om övergången till demokrati i Spanien
Spaniens övergång från diktatur till demokrati efter Francos död 1975 var långt ifrån någon automatisk eller rätlinjig process. Med utgångspunkt i två aktuella böcker visar Erik Tängerstad hur denna övergång varit mer komplex än vad som vanligtvis antagits. Landet är…
BÅLGETINGARNAS ANKOMST
Om Yamen Manais L’Amas ardent
Det vilar ett sagoskimmer över den brännande aktuella romanen L’amas ardent av den tunisiske författaren Yamen Manai, född och uppvuxen i Tunis men numera bosatt i Paris. I romanen, som är flerfaldigt prisbelönad, skildras hur en fredlig biodlares egna bin…
Demokrati, paternalism eller vargflock?
Av LARS HERTZBERG Den politiska hösten i Finland har dominerats av den s.k. valfinansieringshärvan. Det har visat sig att politiker från de flesta partier, men främst av allt statsminister Vanhanen…
Troels Nørager – Taking leave of Abraham. An Essay on Religion and Democracy
I DN har nyligen en debatt utbrutit om Humanisternas annonskampanj, där de tre arbrahamitiska religionernas – kristendom, islam och judendom – symboler utnyttjas för att föra fram ett budskap, riktat mot dem. Humanisterna vill…
Jordi Gracia – Estado y cultura
Av ULF ERIKSSON Efter inbördeskriget följde i Spanien en trettiofemårig diktatur vars första decennier var mångomvittnat mörka, inte minst för de intellektuella. Undertiteln på litteraturhistorikern Jordi Gracias aktualiserade doktorsavhandling lyder i svensk översättning: ”En kritisk medvetenhets uppvaknande under frankismen, 1940-1962”.…
Laddar fler artiklar