Antiken som uppfinning och identitet
De gamla grekerna och historiebruket

”Hur ofta tänker du på Romarriket?” var en fråga som nyss ställdes överallt. I två böcker, en fransk och en tysk, ställs istället frågan om hur man tänkt och tänker på antikens greker och Aten. L’invention de la Grèce  vill göra…


När kriget är förlorat 
Om Aischylos Perserna

När Xerxes invasionsarmé 480 f.Kr. tågat över Hellesponten för att inta Grekland anföll man till både lands och sjöss. De i antal överlägsna perserna segrade vid Thermopyle, men blev grundligt besegrade till sjöss vid Salamis. I Aischylos Perserna väntar man…


En ångerfull Prometheus 
Peter Sloterdijk om en dyrköpt gåva

Om Prometheus, som en gång gav elden till människorna, kom tillbaka och fick se hur människorna förvaltat hans gåva – hur de först gjort sig till herrar över planeten och till sist fastnat i fossilbränslets förbannelse – skulle han då…


Är det förgångna framtiden? 
Om ett en gång öppet och frisinnat islam

Kritiker av islam argumenterar inte sällan för att islam måste göra upp med det man anser är föråldrade, medeltida föreställningar. Men var islam under det vi kallar den mörka medeltiden istället en ovanligt upplyst och frisinnad religion, påverkad mer av…


Aten 403 f.Kr.
Fascinerande om den återupprättade demokratin

Sedan Sparta tvingat på Athen en diktatur under de s.k. trettio tyrannerna lyckades Aten återinföra demokratin redan året därpå, 403 f.Kr. Som ett led i försoningsarbetet efter övergreppen förbjöds helt enkelt minnena från året under tyrannerna. Om detta så betydelsefulla…


Ett rikes undergång 
Om Platons Atlantis

Myten om Atlantis, staden som för 9000 år sedan först blomstrade och sedan gick under, sjönk i havet och försvann, har under de 2300 år som gått sedan Platons skrev sina dialoger givits oändligt många tolkningar. Många har tagit myten…


Broar och drömmar om imperier 
Om Herodotos och Xerxes pontonbro

Putin är inte den förste som byggt imperiebroar från Öst till Väst. I ett försök att invadera Grekland lät perserkungen Xerxes år 480 f.Kr. uppföra en pontonbro över Dardanellerna. Enligt Herodotos bestod bron av 676 skepp som lagts med kölarna…


Vems bild är detta?
Antika mynt – vårt första massmedium?

Medan de bevarade skriftliga dokumenten från antiken är förhållandevis få, är mynten desto fler. Inte bara metallen som användes och dess vikt utan också de bilder, texter och symboler som återgavs på myntets båda sidor gav legitimitet åt både mynt…


Två intellektuella politiker

Demosthenes i Aten och Cicero i Rom var två politiker som, istället för med vapenmakt, ledde och behärskade sina hemstater i kraft av den talekonst de utövade vid rådsmöten och i folkförsamlingar och som med dess hjälp kunde fira politiska…


Har det klassiska bildningsidealet någon 
betydelse i det moderna samhället?

Bildning är ett positivt laddat ord, och många framhåller dess förtjänster. Bokmässan till exempel, som hade det som tema häromåret. Men vad är bildning och vad tjänar den till? Om sin syn på bildning och det klassiska bildningsidealet skriver Stig…


Kostas försvarstal

Jan Henrik Swahn om klassikernas betydelse för det moderna Grekland och Europa. (mer …)


Kolossala Rom

Av ÅKE MALM Sånt här kan man naturligtvis bara vara med om i Rom. I onsdags stod jag med arkitekten Barbara Nazzareno nästan 10 meter under marknivån nere i Colosseums källare. Det krävs inte särskilt…


Luc Ferry/Lucien Jerphagnon – La tentation du christianisme

Av RUTH LÖTMARKER En nyligen utkommen bok på nätta 127 sidor bär den idag rätt ovanliga titeln ”La tentation du christianisme” (Kristendomens lockelse; Grasset & Fasquelle). Upprinnelsen till denna skrift är ett föredrag…


VAR ÄR DAGENS SANNINGSSÄGARE?

När jag tidigare i år vistades i Frankrike läste jag på tidningarnas kultursidor flera artiklar om ett filosofiskt och retoriskt begrepp som kallades ”parrhesia”, på franska stavat ”parrhésie”. Det är ett begrepp hämtat från antikens Grekland och betyder, ungefär, samma…