Om etruskerna och deras kultur, som cirka hundra år f.Kr. helt kom att gå upp i det romerska riket, var kunskapen länge begränsad. Utgrävningar och på senare tid också DNA-analyser har kunnat ge svar på många frågor, medan annat ännu…
Varifrån kommer pengarna?
Mynt är en av mänsklighetens mest långlivade uppfinningar. Också de som är 2500 år gamla är mer eller mindre lika dagens mynt och alla har de använts på ungefär samma sätt. Men paradoxalt nog vet vi inte säkert när, av…
Athen från agora
Istället för att som brukligt när det gäller antiken fokusera på de stora historiska händelserna, vänder ett antal forskare i boken Nouvelle histoire d’Athènes på ett mycket lyckat sätt intresset mot agora – torget och marknadsplatsen där alla stadens invånare…
Kyrene och grekerna i Libyen
Herodotos, av romaren Cicero kallad historieskrivningens fader, skildrar i sin Historia inte bara perserkrigen under 400-talet f.Kr. utan också hur grekerna redan på 600-talet f.Kr. grundade staden Kyrene och med det inledde en kolonisering av Libyen. Om Herodotos skildring av…
Antiken som uppfinning och identitet
De gamla grekerna och historiebruket
”Hur ofta tänker du på Romarriket?” var en fråga som nyss ställdes överallt. I två böcker, en fransk och en tysk, ställs istället frågan om hur man tänkt och tänker på antikens greker och Aten. L’invention de la Grèce vill göra…
När kriget är förlorat
Om Aischylos Perserna
När Xerxes invasionsarmé 480 f.Kr. tågat över Hellesponten för att inta Grekland anföll man till både lands och sjöss. De i antal överlägsna perserna segrade vid Thermopyle, men blev grundligt besegrade till sjöss vid Salamis. I Aischylos Perserna väntar man…
Är det förgångna framtiden?
Om ett en gång öppet och frisinnat islam
Kritiker av islam argumenterar inte sällan för att islam måste göra upp med det man anser är föråldrade, medeltida föreställningar. Men var islam under det vi kallar den mörka medeltiden istället en ovanligt upplyst och frisinnad religion, påverkad mer av…
Aten 403 f.Kr.
Fascinerande om den återupprättade demokratin
Sedan Sparta tvingat på Athen en diktatur under de s.k. trettio tyrannerna lyckades Aten återinföra demokratin redan året därpå, 403 f.Kr. Som ett led i försoningsarbetet efter övergreppen förbjöds helt enkelt minnena från året under tyrannerna. Om detta så betydelsefulla…
Ett rikes undergång
Om Platons Atlantis
Myten om Atlantis, staden som för 9000 år sedan först blomstrade och sedan gick under, sjönk i havet och försvann, har under de 2300 år som gått sedan Platons skrev sina dialoger givits oändligt många tolkningar. Många har tagit myten…
Broar och drömmar om imperier
Om Herodotos och Xerxes pontonbro
Putin är inte den förste som byggt imperiebroar från Öst till Väst. I ett försök att invadera Grekland lät perserkungen Xerxes år 480 f.Kr. uppföra en pontonbro över Dardanellerna. Enligt Herodotos bestod bron av 676 skepp som lagts med kölarna…
Myntet – vårt första massmedium?
Medan de bevarade skriftliga dokumenten från antiken är förhållandevis få, är mynten desto fler. Inte bara metallen som användes och dess vikt utan också de bilder, texter och symboler som återgavs på myntets båda sidor gav legitimitet åt både mynt…
Två intellektuella politiker
Demosthenes i Aten och Cicero i Rom var två politiker som, istället för med vapenmakt, ledde och behärskade sina hemstater i kraft av den talekonst de utövade vid rådsmöten och i folkförsamlingar och som med dess hjälp kunde fira politiska…
Har det klassiska bildningsidealet någon
betydelse i det moderna samhället?
Bildning är ett positivt laddat ord, och många framhåller dess förtjänster. Bokmässan till exempel, som hade det som tema häromåret. Men vad är bildning och vad tjänar den till? Om sin syn på bildning och det klassiska bildningsidealet skriver här…
Kostas försvarstal
Jan Henrik Swahn om klassikernas betydelse för det moderna Grekland och Europa. (mer …)
Hur Bysans återupptäcktes
16 oktober 2025
Intresset för antikens Grekland under 1500- och 1600-talen fick många lärda att sända handelsresande och andra bulvaner att söka efter antika grekiska manuskript i det då osmanska riket. Om hur deras bristfälliga språkkunskaper gjorde att de kom tillbaka också med…