Av RUTH LÖTMARKER
Franska romaner är sällan roliga. Den bok med vilken Etienne de Montety, litterär redaktör på Le Figaro, debuterar och vars handling utspelar sig på en tidningsredaktion, är dock underhållande från början till slut.
Detta trots att den handlar om allvarliga ting, vilket framgår av den dubbeltydiga titeln. ”Etre à l’article de la mort”, ligga för döden, får i journalistjargong även betydelsen ”ha ansvar för nekrologer över kända personer”, vilka bör vara förberedda inför eventuellt dödsfall.
Tidningens ledning lanserar idén att dessa levnadsskildringar ska byggas ut till breda tidskrönikor över den avlidnes hela epok. Journalisten Moreira sätts på denna uppgift. Samtidigt får han i uppdrag att intervjua en person, Charles Sirmont, vilken framstår som en nationens hjälte, tidigare minister men som övergett politiken för att ägna sig åt humanitärt biståndsarbete, var helst behoven uppstår.
Han ger ut sina memoarer där han skildrar sina insatser världen över, från det krigsdrabbade Libanon till Indonesien efter tsunamins framfart.
Två trådar vävs samman i romanen. Då rykten börjar gå om att Sirmont lider av cancer, ställs Moreira inför ett moraliskt dilemma. Genom egen efterforskning har han upptäckt en tvivelaktig fas i Sirmonts liv, som inte skymtar i hans memoarer.
Skall detta framgå i den nekrolog han är satt att skriva? Skall han rasera hjälteglorian? Även lösningen på detta problem får en humoristisk vinkling.