En fråga om perspektiv

Han blickar lugnt och leende in i kameran, den gleshårige solbrände mannen med smal mustasch – Yehoshua Zettler kunde säkert vara en charmerande man när han satte den sidan till. Nu har han avlidit, 91 år gammal, läser jag i The Telegraph. Dödsrunan är saklig, fördömandet alternativt uppskattningen får läsaren lägga in mellan raderna, allt efter egen inställning. Att han blev så gammal kan förvåna, med tanke på det liv han hunnit leva, och de många liv han hade på sitt samvete, redan innan han fyllde trettio.

Han var född i en bosättning norr om Tel Aviv 1917, samma år som Balfourdeklarationen som reglerade engelsmännens närvaro i Palestina, fram till Israels etablering 1948. Hans hem förstördes när han var fyra, i stridigheter  mellan judar och araber. Som fjortonåring gick han med i en underjordisk motståndsgrupp mot engelsmännen, kom därefter med i Irgun och senare i Lehi, hos oss mera känd eller beryktad som Sternligan.

Zettler

Zettler

1940 var han med om att råna en bank, den brittiska polisen arresterade honom men han lyckades avvika, och blev operativ chef i Palestina för Sternligan. Han blev fasttagen på nytt, dömdes till femton års fängelse, ett straff som han till en början satt av i Jerusalem. Efter  kravaller i centralfängelset där fördes han över till fästningen i Acre varifrån han och fyrtio medfångar avvek sedan de sprängt porten.

I april året därpå anföll han och hans män byn Deir Yassin – hundratio bybor mördades. Och fem månader senare, den 17 september 1948, genomfördes det attentat som han var hjärnan bakom, det mot FN:s utsände medlare Folke Bernadotte. Det var visserligen inte Zettler utan Yehoshua Cohen som avlossade de sex skotten från k-pisten, genom bilens nervevade fönsterruta. De skyldiga greps men släpptes, och statschefen David Ben-Gurion i det nya landet beviljade snart amnesti för alla inblandade.

1947 års plan

Mördaren anställdes som hans livvakt och blev genast israelisk folkhjälte. Zettler själv ångrade aldrig mordet på svensken: ”Vi hade sagt till honom att ge sig av tillbaka till Stockholm. När han inte gjorde det hade vi inget val.” Samma år som byborna mördades och Folke Bernadotte sköts ihjäl på en halv meters avstånd gifte sig Zettler, fick två döttrar, flyttade så småningom till Tel Aviv, och investerade i en bensinstation i Jaffa. Två av hans ultrasionistiska kumpaner i Irgun och Lehi blev efter hand premiärministar i Israel: Menachem Begin och Yitzhak Shamir.

Var de och deras kamrater den gången terrorister och mördare? Var de frihetskämpar och folkhjältar? Det är förstås en fråga om perspektiv – man får sig en tankeställare när man granskar kartan över hur FN och Bernadotte föreslog att gränserna skulle dras: halva området israeliskt, halva palestinskt, och full rätt för de fördrivna att återvända till sina hem. Så salomoniskt blev det alltså inte, på grund av (tack vare?) Yehoshua Zettler och hans mördargäng (medhjältar?)

Ivo Holmqvist

Kommentera: