Av MARGARETA FLYGT
Friedrich Ani fick sitt genombrott med deckarserien om Tabor Süden, böcker som har gett honom många priser. Fem gånger har han tilldelats Deutscher Krimipreis, senast 2014 för ”M”.
Desillusionerad, halvt alkoholiserad och ensam: sådan är klichébilden av en manlig deckare. Och sådan verkar till en början också Friedrich Anis antihjälte Tabor Süden vara – mannen som i seriens första delar jobbar på polisens avdelning för efterlysta personer och i de två senaste böckerna arbetar med samma sak fast hos en privatdetektiv vid Sendlinger Tor mitt i München – den fina, rika staden i Bayern, inte alltid lika välputsad som dess fasader.
Sedan ”German Angst” (2000) är främlingsfientlighet ett återkommande ämne hos Ani. Ett annat är att människor kanske inte hittar det de en gång förlorade, att verkligheten är en annan när det skrapas på ytan. Förändring är både oundviklig och smärtsam. Det handlar också om att varje gång någon försvunnit kunna se det mänskliga ödet som något unikt – ingen situation eller människa är den andra lik. Det är sällan ondska som Süden hittar, desto oftare allas vår ensamhet.
Trots sin yttre råhet är Tabor Süden ytterst medveten om allas svagheter och sårbarheter. Han känner igen dem hos sig själv. Han förmår se det andra inte ser och har bakom sin tuffa fasad en känslighet för de människor han möter och kan stanna upp och lyssna på dem. Men när de som ger honom ett uppdrag inte ger honom all information utan har hemligheter kan det bli svårt.
Så är det med Mia Bischof i ”M”. Hon är en journalist som letar efter sin försvunne pojkvän. Långsamt inser Süden att det denna gång inte handlar om ett vanligt försvinnande på grund av privata problem eller någon livskris, utan att det här handlar om något större. Han ser kopplingar till ett nynazistiskt nätverk och börjar undra om inte pojkvännen varit polis, infiltrerad i nätverket som hemlig agent. Polisen tycks handfallen när en privatdetektiv misshandlas, alla verkar famla i blindo.
Temat nynazism ligger Ani om hjärtat. en intervju med Bayerischer Rundfunk berättar han: ”Faran från höger växer, även i verkligheten. Verfassungsschutz (en av Tysklands tre underrättelsetjänster) och polismyndigheterna, utgår från att det finns 10 000 högerextrema personer inom landet som är beredda att ta till våld. 1 000 av dem bor i Bayern. De skriker inte bara hatramsor, de slår även till. Varje dag drabbas enligt brottsofferjourerna två personer av övergrepp som utförts av någon högerextremist.”
Friedrich Ani lyckas gestalta såväl svårigheterna att motverka en så farlig och utspridd grupp människor som de bakomliggande, sköra skälen för dem att söka sig till denna kriminella politiska gruppering. Människor är sällan bara onda eller goda, inte ens de som utför de hemskaste av dåd. Mia Bischof i ”M” är barnbarn till en högt uppsatt nazist under andra världskriget. Skuld ärvs visserligen aldrig, men åsikter och människosyn förmedlas.
Filmer som ”Der blinde Fleck”, om Oktoberfestattentatet 1980 och processen mot Beate Zschärpe och Nationalsozialistischer Untergrund, visar att deckare som utspelar sig i högerextremisteriska miljöer alls inte bara är skräckscenarier. De berättar om en verklighet som omger oss och är inte bara ett kittlande nöje att läsa. De är väckarklockor där den först till synes fiktiva verkligheten ligger ruskigt nära vår egen. Förhoppningsvis når Anis budskap fler läsare än de fackböcker som ofta läses av enbart redan insatta. Det är den stora, ofta bortglömda, effekt en deckare kan ha: att lyckas gestalta samhällsproblem och samtidigt nå en bred läsekrets.
– Klicka här för att köpa den som e-bok
– Klicka här för en intervju med författaren om ”M” (flash)
– Se ytterligare intervjuer med författaren här: