Av RUTH LÖTMARKER
Ingen människa behöver någonsin känna sig ensam för varje människa är begåvad med ett rikt inre liv. Så spetsfundigt uttrycker sig den franske professorn i mikrobiologi, Didier Raoult, verksam vid ett forskningscentrum i Marseille. Han tänker då varken på våra andliga eller kulturella intressen utan på det faktum att var och av våra celler inhyser åtminstone hundra bakterier och tusen virus. Dessa mikrober gör varje individ till ett vandrande ekosystem.
Enligt Raoult står den vetenskap han företräder inför upptäckter lika revolutionerande som de geograferna gjorde vid de första stora upptäcktsresorna. Inom biologin innebär detta ett paradigmskifte som vederlägger de flesta av Darwins teser. I sin bok ”Dépasser Darwin (Bortom Darwin; 165 s., Plon 2010) ger han en grundlig genomgång i hur gentekniken, elektronmikroskopet och upptäckten av det mänskliga genomet helt har ändrat synen på vad liv är.
Raoult tillerkänner Darwin förtjänsten att ha infört begreppet evolution inom biologin. Det innebar en brytning med anhängarna av den bibliska skapelseberättelsen och därför ett stort steg framåt för den tidens vetenskap. Darwins teser om organismernas utveckling som drivs fram av det naturliga urvalet för att utmynna i en allt större ändamålsenlighet i naturen betraktar han däremot som en alltför rätlinjig framställning för att vara sann.
Det Raoult skönjer i sina mikroskop är ingen enkelriktad utveckling utan en ständigt pågående förändring, ett intensivt utbyte av gener levande organismer emellan och uppkomsten av nya gener som kan vara till skada eller nytta.
På tvärs mot Darwin konstaterar Raoult att de mikrober han observerar är fullständigt likgiltiga för fortbeståndet av den organism där de befinner sig. Allt de strävar efter är att föröka sig, vilket kan ske i en takt som är förödande för det egna livsrummet, cellen.
Ytterst vill Raoult bevisa att det ingalunda är det naturliga urvalet som bereder människan en god tillvaro utan resultaten av samarbetet mellan hans egen forskningsgren och den medicinska vetenskapen. På detta ger hans bok många intressanta exempel.
Darwinismen har dock efter mer än hundrafemtio år fortfarande makt över sinnena. Den har alla inslag som krävs för att göra den till en stor berättelse, framför allt ser den människan som den bäst anpassade av alla varelser. Den kritik den har utsatts för av kreationister och senare tiders anhängare av idén om intelligent design har förstärkt snarare än skadat dess vetenskapliga karaktär.
Den skarpa kritik som framförs av Raoult torde bottna i en viss frustration. Hans forskning skapar välsignelsebringande resultat för mänskligheten men han är medveten om att den aldrig kommer att omges av den prestige som darwinismen har haft.
De objekt han studerar är i sig inte fantasieggande, osynliga för blotta ögat får de dessutom hans forskningsfält att te sig helt abstrakt. Sist men inte minst innebär de resultat han kommer fram till en ständig påminnelse om vilken skör varelse människan är.
 
– Klicka här för att läsa en intervju med Raoult i Le Point