Vad vore världshistorien utan alla outsiders, fantaster och banbrytande utforskare av livet? Hur hade världen sett ut om den inte emellanåt släppte fram de individer som inte nöjer sig med tingens ordning eller etablissemangens skrivna och oskrivna lagar, utan drivs av en non-konformistisk lust att pröva livet i alla instanser?
Av MARTIN LAGERHOLM
Ja, att en sådan värld hade varit väsensskild från den vi känner, och förmodligen också betydligt mindre utvecklad, står bortom allt tvivel. Därför är vår fascination för de exceptionella människorna och de färgstarka originalen oändliga, liksom våra behov av att porträttera dem i bokform. Men aldrig har vi väl haft det omtumlande nöjet att stifta bekantskap med de mest prominenta av dem samlade i ett band! Det är hur som helst vad som nu erbjuds i den kongenialt excentriske tyske författaren och encyklopedisten Ulrich Holbeins 1000-sidiga lexikon Narratorium.
Under devisen ”ingen kortlek utan joker, ingen regel utan undantag”, har Holbein här i bokstavsordning samlat 255 komprimerade och ytterligt subjektiva presentationer av såväl framstående och beryktade som esoteriska och okända kufar av alla de slag — från den kaliforniske ”kattmänniskan” Dennis Abner till den indiske asketen Zipruanna. Eller i kronologisk ordning från den grekiske diktaren Archilochos (600-talet f kr) till den amerikanska ”trädkvinnan” Julia Butterfly Hill (född –74). I den långa raden av freaks, gurus, ikoner och enslingar finner vi också mer vedertagna storheter, som Jesus, Salvador Dalí, Osama bin Ladin och Oscar Wilde, liksom fiktiva busfrön som Pippi Långstrump och Papageno. Vad som förenar dem alla är att de, var och en på sitt vis, fört en kamp mot väderkvarnar och gudar, mot myndigheter, världsmakter och fördomar, och på gott och ont lyft fram sig själva som manifestationer av en annan möjlig värld.
Varje porträtt utgörs så av en kort levnadshistorik följd av en rad omdömen och citat om och av den aktuella personen. Och även om inte samtliga upptagna namn känns lika självklara i sammanhanget (personligen har jag litet svårt att se på vilka grunder exempelvis Prince Charles kvalificerat sig till samlingen), visar detta brokiga narratorium av filosofer, terrorister, munkar, opieätare, konstnärer och dandys sammantaget på hur enskilda personer — med sin visdom eller sitt vansinne — präglat vår värld.
Men där det funnits särlingar och snillen har det också alltid funnits krafter som i vetenskapens namn velat korrigera eller åtminstone inordna det avvikande. En lika nödvändig som plågsamt upplysande bredvidläsning till Holbeins Narratorium utgör därför den grundliga och historievetenskapligt vederhäftiga antologin Menschenversuche, utgiven av fyra forskare i ”Kulturgeschichte des Menschenversuchs” vid universitetet i Bonn. Denna historiska genomgång av olika typer av humanexperiment från 1750-talet fram till idag berör ju inte sällan det slags människor som Holbein tar upp i sin frejdiga förteckning.
Bokens nio tematiskt uppdelade sektioner behandlar allt från upplysningstidens experimentella ”själsläror” och försök med galvanism och olika uppfostringsförsök med barn, via 1800-talets försöksverksamheter inom immunologi och kirurgi, till nazisternas vetenskapligt legitimerade förintelsepolitik, statligt sanktionerade tvångssteriliseringar och dagens genteknologi.
Antologins övertygande kombination av utdrag ur samtida skrifter, vittnesuppgifter och brevväxlingar och de olika textförfattarnas initierade kommentarer och resonemang kring de olika fenomenen, gör boken till en tidvis kvalfylld men ständigt fascinerande läsning. Implicit utgör boken också ett intellektuellt stimulerande samtal om grundläggande begrepp som människovärde, humanism och tolerans.
Efter läsningen av de båda böckerna är det inte utan att man undrar vad en solitär galenpanna som exempelvis Pippi Långstrump hade kunnat vänta sig för behandling av samhället under de olika historiska epokerna. Och vilka psykoterapeutiska åtgärdsprogram som vår tids myndigheter hade tvingat in henne i. . .
© Martin Lagerholm