Christoph Schlingensief (49), en av Kulturtysklands förgrundsgestalter, dog den 21 augusti efter flera års kamp mot cancern.
Han arbetade som film-, teater- och operaregissör, författare och skulle gestalta den tyska paviljongen på nästa Venedigbiennal. Han blev känd som provokatör när han bjöd in landets arbetslösa till Wolfgangsee (sjön skulle svämma över och Helmut Kohl avsluta sin semester) och arrangerade ett ”Big brother” för asylsökande, där de som åkte ut skulle lämna landet. En gång kallades han mediaclown, erövrade snart alla salonger. Han regisserade till och med Wagner i Bayreuth – den besuttna borgerlighetens högborg.
Katharina Wagner, barnbarn till den legendariske Bayreuthledaren Wolfgang Wagner, som nu förestår festspelen, sa ”efter Christophs tid här är inget sig likt”. Han rörde om var han än kom – och till slut verkade det en gång hatade enfant terrible vara älskad, och nu saknad av alla.
När Berlins teaterveckor 2009 öppnades med hans fluxusoratorium ”Eine Kirche der Angst” om sin dödsångest, tro och katolska kyrkan, började regissörens livsdröm ta form – att bygga ett opera- och kulturhus i Afrika.
Schlingensief ansåg att den europeiska operan börjar likna ett bårhus och för att den ska återupplivas måste nytt blod komma in. Våra kulturer måste berika varandra. I januari togs det första spadtaget i Ouagadougou i Burkina Faso. Drömmen förverkligas och lever vidare.
– Se ”Eine Kirche der Angst” här: