Caterina Chinnici och Giuseppe Grassonelli, åklagare och boss, i tävlan om ”Premio Racalmare – Leonardo Sciascia”

Kan man dela ut ett pris i Sciascias namn till en livstidsdömd maffiaboss? Borde inte priset istället gå till en som bekämpat maffian och fått betala för det med sitt liv?

Frågorna ställdes när juryn, som skulle utse 2014 års pristagare till Premio Racalmare-Leonardo Sciascia, skulle börja sitt arbete. Priset delas ut i den lilla orten Racalmuto några mil norr om Agrigento på Sicilien och är ett i raden av dessa tusentals litterära pris i Italien tänkta att för ett ögonblick sätta strålkastarna på en annars bortglömd ort. I Racalmuto föddes författaren, journalisten, politikern mm Leonardo Sciascia, ett av Italiens stora intellektuella samveten. Priset till hans minne delas ut i hans hemstad varje år. Bland kandidaterna förra året fanns bla Caterina Chinnici med romanen É così lieve il tuo bacio sulla fronte. och den tidigare maffabossen Giuseppe Grassonellis Malerba, skriven tillsammans med Carmelo Sardo, redaktionschef för Berlusconikanalen Canale 5 i Rom. Två definitiva motpoler, som ändå hade det gemensamt att de båda handlade om ond bråd död i maffians regi. Protesterna mot Malerba var många. En av jurymedlemmarna lämnade uppdraget i protest. Det hindrade dock inte resten av juryn från att ändå utropa den flerfaldigt livstidsdömde Grassonelli som segrare.

Caterina Chinnicis bok med den långa titeln – i fri översättning: Din kyss på min panna är så lätt – handlar om hennes far, Rocco Chinnici, chefsåklagare i Palermo, med en lång rad utredningar och rättegångar mot olika mafiosi bakom sig. Det är han som trycker denna hastiga kyss mot hennes panna.

Anslaget i boken ger genast besked om en åklagares arbetsvillkor på Sicilien. ”Pappa ville att vi skulle ta farväl inne i portgången, innan han steg ut på gatan till den pansrade bilen”. Just den dagen stod mördarna utanför och väntade på honom.

Caterina Chinnici följde ändå sin far i spåren och blev magistrato, närmast åklagare hos oss, och blev den yngsta kvinna som utsetts till chefsåklagare vid ungdomsdomstolen i Caltanisetta på Sicilien. Hennes bok om fadern inleds med en kort resumé över hans karriär. Den rent rättsliga kröntes med rättegången mot den inblandade i ”massakern på Viale Lazio”. Vad som hände beskrivs utförligt, vem som tjallade, vem som började skjuta, hur det gick till när bossen Provenzano mördade någon med kpistens kolv och fick smeknamnet Binnu u’tratturi (”Bernardo traktorn”), vilka som dog ordentligt upptecknade i en lång katalog, just så som texter om maffian brukar vara: ett vimmel av namn med släktrelationerna mellan de olika inblandade särskilt understrukna.

Rocco Chinnici ledde sedan rader av viktiga utredningar och blev alltmera övertygad om att maffian inte bara handlar om organiserad brottslighet, utan också om sociala relationer mellan politiker och gangsters. Åtminstone politikerna får sägas tillhöra gråzonen mellan legalt och illegalt.

Chinnici var den förste som började organisera det som senare skulle bli ”il pool antimafia”, en grupp specialiserade åklagare som arbetade i team. Där fanns Giovanni Falcone, Paolo Borsellino och Giuseppe Di Lello. Högste chef var Cesare Terranova, Chinnicis föregångare på posten. Samtliga utom Di Lello har mördats.

Caterina Chinnicis bok om pappa Rocco är ett kärleksfullt porträtt – men knappast någon överväldigande läsupplevelse. Hon berättar om Palermos chefsåklagare som lagar kaffe till hela familjen på morgnarna. När Caterina beskriver chocken och känslan av något overkligt när hon fann hela familjen utanför bårhuset den här speciella dagen, då den bepansrade bilen med hennes pappa och hans livvakt exploderade, har berättelsen nerv. Fortsättningen blir till en familjekrönika om en vanlig enkel borgerlig siciliansk familj med dess riter och traditioner, om hur Rocco växer upp, gifter sig, blir jurist och om hans fortsatta karriär, först som pretore, den lägsta graden av domare. Men också om hur han hjälpte dömda mafiosi, när de dömts till långa fängelsestraff.

När viale Laziomassakern inträffar ändrades allt för familjen Chinnici. Den långa och komplicerade utredningen fick snart internationella aspekter. Rocco hade insett att kontakterna mellan den sicilianska Cosa Nostra och dess amerikanska förgreningar var avgörande.

När Caterina Chinnici beskriver hur hennes far besökte skolor och deltog i symposier för att sprida information om vad Cosa Nostra står för, skymtar ändå ett hopp. Det har sagts många gånger tidigare: att arbeta mot maffian är att skapa en ny kultur. Det gör man genom att berätta om vad organiserad brottslighet innebär ute i skolorna, bland de yngre generationerna. Det är de som behöver bli medvetna om hur maffian suger ut den sicilianska ekonomin och om att påståendet att ”maffian ger arbete – poliser och åklagare arbetslöshet” saknar grund.

Malerba (Ogräs) av Giuseppe Grassonelli är något helt annat. En bitvis rafflande berättelse om Antonio, Giuseppes alter ego, om hans barndom och första dåd som blivande maffiamedlem, om hur han tvingas gå under jorden och fly till Hamburg där han lever ett glittrande liv som falskspelare och skojare, om alla vackra kvinnor han träffar och umgås med och om hur han till sist blir en flerfaldig mördare som utkräver vendetta, hämnd för mord som konkurrenter begått mot hans släktingar.

Så långt håller boken måttet som hyfsat välskriven slukarläsning. När han till sist får sin dom på livstids fängelse, med föreskrift om särskilt hårda villkor, förändras berättarstilen. Då förvandlas den tidigare mafioson till en ångerköpt mördare som gör allt för att finna en väg tillbaka till ett normalt liv, en väg som går via en fil.mag. vid universitetet Orientale i Neapel. Han beskriver utförligt, men alltför långrandigt, hur han kommit till insikt om alla fel han begått och om hur 20 långa år i fängelset fått honom att tänka om.

Inte någon av böckerna är väl stor litteratur. Men de ger – som så många andra – en bild av den italienska verkligheten under de senaste 25 åren. De avfärdar, var och en på sitt sätt, den dubbelmoral och retoriska demagogi som det finns så mycket av i detta samhälle.

– Se ett videoklipp om debatten kring priset

– Ett minnesprogram om Leonardo Sciascia

– Klicka här för att komma till Bokbörsen med flera böcker av Sciascia också översatta till svenska

– Ett program från Rai 3 om hur Provenzano greps