Hela världen en teater
B. Akunin – Весь мир театр

Teatro Farnese, Parma

Klicka på omslaget för att komma till Bookdepository som har ett stort antal titlar på engelska

Klicka på omslaget för att komma till Bookdepository som har ett stort antal titlar på engelska

Av BARBARA CZARNIAWSKA

I 2012 Sebald Lecture on Literary Translation (Time Literary Supplement, 15 februari 2013, se också videoklipp nedan) berättade Boris Akunin, pseudonym för litteraturprofessorn Grigorij Sjalvovitj Tjchartisjvili, att hans mamma under den sovjetiska regimen sa till honom att det bara fanns två ”rena” yrken: läkarens och översättarens. Eftersom han inte hade några talanger för det första blev det andra självklart. Snart upptäckte han att de romaner han tyckte om att översätta (från engelska och japanska) inte passade den offentliga publikationspolitiken. Bland annat hamnade Mishima i byrålådan i väntan på bättre tider.

Весь мир театр – ”Hela världen är en teater” (publicerad på ryska 2009) tillhör serien om Erast Fandorin, den likt B. Akunin själv så Japan-förtjusta amatördetektiven, som då och då arbetar också för polisen. Det är början på 1900-talet, allvarliga politiska brott begås, och Fandorin, som anses opålitlig, hoppas förgäves på att bli kallad till tjänst av polisen. Istället ber en kvinna honom hjälpa en hotad väninna, en känd skådespelerska. När Fandorin närmar sig teatervärlden upptäcker han det händer mycket även där – revolutionerande pjäser och revolutionerande sätt att uppföra dem konkurrerar med varandra, och bakom hörnet väntar ett nytt fenomen – filmen. Ett allvarlig hot – eller ett fantastiskt löfte – för teatermänniskor.

Även om hela världen är en teater – sociologen Erving Goffman skulle hålla med – är det i den bokstavligt menade teatern som konstiga saker händer, snart nog också mord. Fandorin får denna gång svårt att få sitt kyliga intellekt att fungera som vanligt, han förälskar sig i en skådespelerska, skriver till och med en pjäs för sin älskade (pjäsen, stiliserad som ett japanskt drama, finns med), innan han lyckas lösa gåtan.

Som i tidigare böcker hålls spänningen vid liv hela vägen ut och lösningen är överraskande. Också i denna bok bjuder författaren på en portion historia – både av Ryssland, av teatern i Stanislavskis tider, och av kinematografin.

Det som är nytt i denna bok om Fandorin är reflektionerna kring åldrandet – inte för inte är Fandorin jämnårig med sin författare. Läsare i samma ålder kommer förmodligen att känna sig uppmuntrade, även om receptet för lyckan passar bättre för män än kvinnor. Därför skulle jag gärna se översättningar av Akunins andra serie, den om nunnan Pelagia, till svenska; det skulle glädja varje feminist!
______________________

– Klicka här för att läsa mer om B. Akunin

– Se Akunins Sebald Lecture on Literary Translation här:

– En annan blandning av teater och film är Tom Stoppards Anna Karenina från nästan samma tid, förra sekelskiftet:

Kommentera: