Ny bankkultur – ny kulturbank?

Pitti_380

Palazzo Pitti i Florens. Konstmuseum i bankirpalats.

Av MARGARETA FLYGT

Är det bara en puck som kan gå i mål? I Sverige vågar de flesta storföretag och banker inte satsa på kultur i stor skala. De tror fortfarande att en ishockeyarena eller tennisturnering ger bäst publicitet.

I andra länder är det banker, storföretag eller privatpersoner som betalar stora delar av kulturlivet. I Tyskland har banker egna konsthallar och gallerier, som Deutsches Guggenheimmuseum i Berlin och Hypo-Kunsthalle i München. Där går det inte utan bankernas pengar längre – och näringslivet använder kulturen i sitt imagebygge under devisen ”Corporate Social Responsibility”.

Det påminner om renässansens värderingar, där de rika såg sin roll som mecenat ofrånkomlig. Exemplen är många, som familjen Medici som gynnade Rafael och Michelangelo eller Jacob Fugger som stödde konst och skolor (1516 grundade han Fuggerei i Augsburg, den första sociala inrättningen i världen, där behövande fortfarande kan hyra en lägenhet för 88 cent i månaden).

Är det dit vi också är på väg? Jag åker till Berlin för att se banken av i morgon.

Först åker jag till en bankfilial på Friedrichstrasse 181 för att se hur banken vill möta kunden. Det var inte så länge sedan den första gatan man möttes av efter man gått förbi den stränga Volkspolizei vid Checkpoint Charlie.

Äldre bankman (Ribera, "Vieja usurera", 1638)

Bankman då. Ribera, "Vieja usurera", 1638

I kvarteret Quartier 110 mellan Mohrenstrasse och Taubenstrasse finns nu Q 110, Deutsche Banks nya satsning. Jag möts av ett gosedjur i entrén. En söt liten ulv i avtagbara fårakläder. Att Deutsche Bank valt just denna som symbol får mig att studsa. Kan den vara en symbol för den nya affärsidén?

På trendfilialen Q110 kan man först sätta sig i baren och ta en uppfriskande fruktdrink, ta en macka eller komma ner i varv med en whisky. Utbudet är lika stort som på vilken bar som helst. Barnen kan man lämna i en utbildad pedagogs vana hand i ”Kid´s Corner”. Det finns ett pysselprogram för hela året. Hunden vilar ut i ”Hundebar”.

Sedan kan det vara dags att prata pengar. Kölappar och ändlösa väntetider är ett minne blott. Här finns lika många välklädda banktjänstemän som står och väntar som det finns alerta kypare på en trestjärnig restaurang. ”Small talk” är en uttalad säljstrategi, samtalet om ditt och datt ska leda till att man värvar en ny kund. Här testas även tekniska nymodigheter, till exempel att man identifierar sig med handflatan istället för med den vanliga PIN-koden.

Alla museer med självaktning erbjuder idag besökarna en välsorterad museishop och ett fint café. Q110 har samma koncept. Precis som på museer, där många uppskattar stunden i shoppen mer än själva utställningen, har Deutsche Bank skapat en miljö som lockar med annat. Vid ingången finns det en hylla med spaprodukter, gosedjur, franska pedagogiska trampbilar (passande i en nyrenoverad sekelskiftesvåning), fina märkespennor och dyra väskor. Det sägs till och med finnas familjer som gör en utflykt till banken på helgen bara för att kunna ta det lugnt en stund och få lite gratis barnpassning.

inspirerande_bank

Bankman nu

Men är det då inte alldeles lysande? Äntligen någon som tillgodoser kundens behov? Som erbjuder det vi behöver och som anordnar diskussionskvällar kring karriär och familj. Banker vill tjäna pengar. Men denna gång sträcker den också ut handen för att hjälpa kunden. De har helt enkelt insett att detta kommer att bli lönsamt.

Konst kan också vara lönsam. Inte långt från Q110 finns sedan 1997 ”Deutsches Guggenheim Museum”, ett joint venture mellan Deutsche Bank och Solomon R Guggenheim Foundation. Det visas inte bara säkra publikmagneter, utan oftast konstnärer som inte hunnit etablera sig på de statliga museerna ännu.

Banken tar sitt kulturella ansvar – staden Berlin hade aldrig haft råd att gå in i samarbetet. Klart att det finns en fara för att bli för beroende av en mecenat – men just nu verkar valet stå mellan inga pengar alls eller pengar från näringslivet.

Även företag som Siemens jobbar använder sig av kultur, i sitt ”Arts programme” finansierar de kultur och satsar på kulturarbete inom företaget. ”Ett mål är att integrera alternativa tankesätt ”, säger den ansvarige Michael Rossnagel. ”Konst ska inte motivera, utan irritera, främja kreativitet, kritiskt tänkande och öka intresset för nya idéer”.

Även läkemedelskoncernen Bayer Schering Pharma utbildar sitt ledarskap med hjälp av konstnärer och deras konstverk. Det är så företaget vill lära ut hur man kan öva sig i att tänka i nya banor och kreativ problemlösning.

Big Read - ett av NEAs projekt

Big Read - ett av NEAs projekt

I USA har man hållit på med detta länge. Där styrs kultursponsring och så kallade ”Matching-Funds” av ”National Endowment for Arts” i Washington. Institutet bestämmer vilka projekt och institutioner som ska få bidrag och står själv för en fjärdedel av kostnaden.

Den drivande idén för denna institution är att främja näringslivets kultursponsring. Det ska inte vara upp till enskilda företag att bestämma vad som ska gynnas, utan en övergripande organisation som fördelar medlen. Annars är faran att personliga kontaktnät blir ännu mer avgörande än idag, istället för att innehållet får styra.

När kommer svenska banker att möta kundernas behov och tillsammans med svenska näringslivet följa den trend av kultursatsning som finns i andra länder?

Ännu är intresset mer än svalt. Det satsas fortfarande fler miljoner på bollar som rullar. I kristider mer än någonsin.

Kommentera: