Avslöjande Report och avslöjande påtryckningar

Av ÅKE MALM

Den senaste bloggen avslutades just när Rai 3 skulle börja sända säsongstarten av Milena Gabanellis Report – en högtidsstund, en nödvändig rit. Detta program är praktiskt taget det enda seriösa TV-program för grävande journalistik detta land äger.

Denna gång handlade det om Berlusconis investeringar i skatteparadiset Antigua. Redan sex timmar innan programmet skulle sändas krävde Berlusconis försvarsadvokat och alltiallo att det skulle stoppas. Milena förklarade lugnt att det bästa kanske vore att han såg programmet först och kritiserade det eventuellt sedan.

Nu skall det sägas att Report är ett program som kräver uthållighet, styrka och förmåga att lida av sina tittare. I åratal har avslöjandena duggat kring allt det som inte fungerar som det skall i detta land. Igår innehöll löpsedeln: ett långt reportage om hur en skara småleende medelålders och äldre män sitter var och en på en väldig mängd styrelseplatser och VD-poster i ett oräkneligt antal storföretag och banker. Ett förhållande som effektivt bromsar allt nytänkande.

Antigua-repet kom sist och berättade om hur Berlusconi skickat 22 miljoner euro till Antigua för att av offshorebolaget Flat Point köpa 4 acres av en udde med snövita stränder. Udden döptes sedan till Emerald Cove och består idag av ett 16-tal villor i lyxklass, en lämplig lekplats för miljardärer med en egen säkerhetsstyrka.

Emerald Cove
Egentligen börjar Reports reportage redan förra året. Då ägnade man uppmärksamheten åt Banca Arner i Milano. En bank med rötterna i Schweiz och där familjen Berlusconi har fyra konton med totalt 60 miljoner euro. Bankens konto nummer 1 innehas, enligt Report av Silvio Berlusconi och har/hade ett saldo på 10 miljoner euro. De övriga tre kontrolleras av hans barn i första giftermålet, Piersilvio (som bland många styrelseuppdrag också är vice generaldirektör i Mediaset), Marina (styrelseordförande i Mondadori).

Bland övriga kontohavare märks en lång rad namn som tillhör den trängre kretsen kring il Cavaliere: Ennio Doris som grundade banken Mediolanum tillsammans med Silvio, advokaten Cesare Previti med familj – han är dömd för att ha betalat mutor till domarna i IMI-Sir-processen och Lodo Mondadori; Salvatore Sciascia, finansdirektör i Fininvest och dömd i HD till två och ett halvt års fängelse för betalande av muta till några medlemmar av finanspolisen, osv.

Banca Arner undersöktes 2008 av Banca d’Italias inspektörer som konstaterade att det fanns ”grava exempel på oegentligheter vad gäller både bokföring och företagets struktur, kontrollrutiner. Särskilt allvarliga är de bristande kontrollerna av misstänkt valutatvätt”.

Enligt Giuseppe D’Avanzo i La Repubblica (men även Corriere della Sera har liknande informationer) står Banca Arner särskilt nära Berlusconi, så nära att misstankar har framförts att han kanske kontrollerar banken i mer eller mindre hög grad.

Det är också klart, skriver tidningen, att banken administrerar två anonyma bolag, Centocinquantacinque och Kastra Holding som ingår i en grupp företag där alla äger alla och till slut hamnar man hos familjen Giovanni Acampora, även han dömd för sin roll i Lodo Mondadori. Arner kontrollerar också Flat Point Development Limited, vars ägare är okända men som håller på att bygga lyxvilleområdet på Antigua. Det hör också till saken att bland Arners grundare finns också Paolo Del Bue, som, påpekar Giuseppe D’Avanzo, i domen mot David Mills, nämns som ansvarig för bolag som Century One och Universal One, vilka alla kan hänföras till Silvio Berlusconi.

Så ser grundförutsättningarna ut. Tänk er att en italiensk medelsvensson sätter sig framför TV:n en kväll där han/hon bombarderas av dessa snåriga fakta men där han hör namn som legat på tidningarnas förstasidor de senaste åren.

I november förra året ställde Milena Gabanelli en direkt uppmaning till Italiens regeringschef: Vore det inte bättre för honom att ta sina 60 miljoner euro och placera dem i en ”normal” bank som inte är föremål för riksbanken, Banca d’Italias granskning? Naturligtvis kom det inget svar på den appellen.

Nu kommer Gabanelli tillbaks med en ny fråga. När Berlusconi den 20 september 2007 köpte fyra acres av Antiguaföretaget Flat Point Development, och förde ut 22 miljoner euro, motsvarade verkligen den summan då det faktiska marknadsvärdet för det här området? Till vem betalades dessa pengar och vem är den verklige ägaren till större delen av den här ön? Är det Berlusconi själv? Eller någon annan? Det vore ganska naturligt att regeringschefen lättade på slöjorna kring dessa köp.

Vad säger nu Berlusconis närmaste omgivning om denna upplaga av Report? Den nyutnämnde industriministern Paolo Romani anser att programmet är odioso – ”avskyvärt”. Han anser att programmet framförde åsikter som inte byggda på fakta. Särskilt för att det inte förekom några andra åsikter i programmet än programmakarnas egna. Och så går den gamla kvarnen igång. Vilket betyder att nu diskuteras Rai, dess roll som public service och programmens uppläggning, istället för de verkliga frågorna. Som t ex: sysslar regeringschefen med avancerad skatteflykt?

Santoro i Annozero med ett ”Vaffa…” till chefen Masi

I den här bilden ingår också striden, den nygamla, kring Michele Santoro och hans program Annozero. En gest i ett försvarstal som getts en allegorisk form, det kunde tolkas som att Santoro bad Rai:s generaldirektör Mauro Masi ”ad andare a quel paese – ungefärligen att dra åt helvete”. Eftersom ”det inte står skrivet någonstans att en anställd kan be företagets ansvarige att dra åt helvete”, döms Santoro till tio dagars avstängning. Denna är beräknad så att det betyder att två program av Annozero stoppas.

Santoro har försökt ta saken till en skiljenämnd på Rai men Masi står på sig. Alla är lika inför lagen. Sedan öser alla Berlusconis trogna tidningar automatiskt sitt förakt över Santoro och Annozero. Man påstår att där inte skulle ha förekommit någon contradittorio – olika uppfattningar hade inte tillåtits komma fram i samma program. Något som borde vara svårt att hävda då såväl försvarsministern som PdL:s språkrör i senaten, Ignazio La Russa, deltog med full kraft.

Senaste kapitlet i denna kamp kring Rai är att Roberto Savianos program stöter på motstånd från Rai:s ledning. Det var tänkt att ”Vieni via con me” (skall jag våga en översättning som ”Låt oss fly tillsammans”). Ett program där Roberto Benigno, Paolo Rossi och Antonio Albanese skulle varit gäster. Och Fabio Fazio programvärd. Men nu förklarar Roberto Saviano: Vi har fått lämna manus för kontroll, budgeten har skurits ned och ordern är att inga gäster får vara med.

Men vad blir det då för program?

Dela artikeln:

Missa inget på Dixikon.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att skicka in din prenumeration ovan går du med på att denna webbplats lagrar din mailadress i syfte att kunna skicka kommande nyhetsbrev till dig. Dixikon använder Rule för att sköta utskicken (läs här om deras Privacy Policy).