Alla artiklar av Jeana Jarlsbo

En doft av evigheten
Hubert Haddad – Le peintre d’éventail

Av Jeana Jarlsbo
”En enastående språkkonstnär” anser Jeana Jarlsbo om den Tunisienfödde franske författaren Hubert Haddad, som givit ut en rad diktsamlingar, essäböcker, teaterpjäser och romaner och är ansedd som en förnyare av novellgenren, och som för närvarande också är chefredaktör för tidskriften Apulée, där flera betydande franskspråkiga författare medverkar. I romanen Le…

Rösten från andra sidan
Om Ryoko Sekiguchis La Voix sombre

Av Jeana Jarlsbo
​Vilka spår lämnar våra nära och kära inom oss när döden rycker bort dem? Hur minns vi deras röster? Kropp och röst är oskiljaktiga under en människas levnad och följs åt ända in i döden – men där skiljs de åt. I en vackert vemodig essäbok begrundar Sekiguchi döden och…

Oövervinnliga avstånd
Två rumänska romaner om ensamma barn

Av Jeana Jarlsbo
I sina litterära alster tar rumänska samtidsförfattare ofta pulsen på det postkommunistiska samhället. Vissa romaner blottlägger en undanträngd verklighet och ger röst åt dem som inte kan göra sig hörda. Bland dessa romaner återfinns Dan Lungus Fetiţa care se juca de-a Dumnezeu (2014, Flickan som lekte Gud) och Liliana Corobcas…

Eugène Ébodé
Souveraine Magnifique

Av Jeana Jarlsbo
[citat]Att säga till de överlevande: Vi intresserar oss för er, också när ni fortsätter att leva. Att stanna upp, att möta människorna och skriva ner det de berättar, de som försöker vända blad, de som skyndar eller flyr framåt, de som plågorna hinner upp, att skriva om rädslan, ge utrymme…

”I en avlägsen framtid i ett avlägset universum helt olikt vårt”

Av Jeana Jarlsbo
Franska Akademiens stora romanpris är en respektingivande hundraåring. Nyligen tillkännagav akademien att priset i år delas av två författare, Boualem Sansal för 2084. La fin du monde respektive Hédi Kaddour för Les Prépondérants. En gemensam nämnare för de båda är att de har nordafrikanska rötter. Den förre är född, uppvuxen…

Mänsklighetens arma lidande kropp
Om Germaine Tillion

Av Jeana Jarlsbo
Ett fotografi från början av 1940-talet föreställer Germaine Tillion vid trettiotre års ålder. Hon är en ung kvinna i blom, med ett rofyllt ansiktsuttryck, ett småleende på läpparna, mörkt uppsatt hår. I hennes ögon kan man skönja livsglädje. Kanske också en inre glöd. Nuet tycks andas lugnt kring hennes gestalt.…

Lucian Dan Teodorovici – Matei Brunul

Av Jeana Jarlsbo
Av JEANA JARLSBO De båda männen närmar sig 90-årsåldern och har sedan kommunismens sammanbrott i Rumänien levt i varsitt skrymsle av den postkommunistiska verkligheten, troligtvis i hopp om att tiden skulle sopa igen alla spår efter deras gamla missgärningar.…

Scholastique Mukasonga – Notre-Dame du Nil

Av Jeana Jarlsbo
Av JEANA JARLSBO ”Jaga bort helvetet, det kommer tillbaka i galopp.” Med denna formulering inlånad från den franske essäisten och sociologen Roger Caillois skulle man kunna beskriva den demoniska upprepningen av folkmord under 1900-talet…

Une femme puissante. L’œuvre de Marie NDiaye

Av Jeana Jarlsbo
Underligt nog bebor främlingen oss; han är vår identitets skuggsida, den del av vår boning som ödelägger resten, tiden i vilken sämja och sympati går under. Genom att erkänna honom inom oss besparas vi avskyn inför honom.…

Yves Bonnefoy – Pensées d’étoffe ou d’argile

Av Jeana Jarlsbo
Jord, regnets vävnad pressades mot dig. (Sommarregnet) Och där stod i sommarlandet, mycket nära himlen, ett antal kärl tätt intill varandra och ur vart och ett växte en låga och varje låga hade olika färg och sprakade, dunst eller dröm eller värld, under stjärnan. Det var likt själar som trängdes…