Anne Wiazemsky – Mon enfant de Berlin

Bokomslag
Klicka på omslaget för att komma till bokhandeln
Av EVA MATTSSON
De sista krigsåren 1944-1945 är Röda Korset fullt upptaget med att undsätta krigsskadade, ta hand om döende eller avlidna soldater och evakuera fångläger tvärs över Europa. En fransk sjukvårdare, Claire, har just fyllt 27 år och stationerats i Béziers i södra Frankrike. Hon sköter de sårade men kör också ambulans med bravur. Gladlynt, mycket stark och opjåskig gör hon succé bland arbetskamrater och soldater.

För första gången i sitt liv känner hon sig lyckad och upplever sitt liv som meningsfullt. Inte många vet att hon heter Mauriac i efternamn och är ett av författaren Francois Mauriacs barn. En dotter han förresten inte har så mycket till övers för, ty Claire är dålig på att skriva och stava, en som det gått ganska dåligt för i skolan. Den pompöse fadern suckar över artiklar han ska leverera till Le Figaro eller får smärre utbrott då ”Les Mal-Aimés” inte omhuldas nog i Paris teaterkretsar.

 

Boken om Claire Wiazemsky, född Mauriac, har skrivits av hennes dotter Anne Wiazemsky, som föddes 1946 i Berlin, där Claire till slut stationerades i en lägenhet på Kurfürstendamm, där hon också mötte och gifte sig med en utarmad rysk prins Ivan Wiazemsky (kallad Wia) vars föräldrar flytt till Paris efter revolutionen 1917. Wia liksom Claire arbetade i Berlin under en polyglott fransk officer Léon de Rosen.

Mon enfant de Berlin” är en blandning av fiktion och rena fakta. Avgörande avsnitt i boken består av brev och dagboksanteckningar som den unga Röda Korsflickan fört. Rörande är de hängivna brev hon skriver till föräldrarna ”Bonjour mes petits parents chéris”. Claire håller både mamma och pappa kära och hon beundrar sin berömda far och försöker intressera sig för vilka litterära idéer och kompositioner som fadern brottas med, men engagerar sig också i de mera småsinta turer och intriger som Mauriac och andra ikoner inom kulturlivet är inblandade i.

Huruvida fadern i sin tur engagerar sig i de farliga resor som dottern gör med ambulans i väst och öst bland råttor, lik och ruiner, framgår inte. Mauriac framstår som en pösmunk och tråkig patriark. Dottern Anne har i vart fall valt att ta sin mammas parti när hon väljer fakta.

Tonvikten i romanen ligger på kärleksförhållandet mellan Claire och Wia. ”Mon enfant de Berlin” är något så ovanligt som skildringen av en hållfast kärlek mellan två tappra och handlingskraftiga men inte särskilt intellektuella personer som hittat varandra i Europas ruiner vid krigsslutet. Det avgörande för Claire när hon fann sin Wia var, att mannen trots eminenta språkkunskaper och franskt medborgarskap inte visste vem Mauriac var och obesvärat tillstod. ”Jag läser inga böcker”.

Eva Mattsson

 

– Bokens författarinna Anne Wiazemsky har skrivit noveller och romaner (8 titlar) sedan slutet av 80-talet, erhållit många litterära utmärkelser, bl a Grand Prix de l´Académie francaise 1998 för ”Une poignée de gens”. Hon var tidigare skådespelerska och spelade i filmer av Robert Bresson, Jean-Luc Godard, Pier Paolo Pasolini och Philippe Garrel.

– Se en intervju med henne om boken här:

Dela artikeln:

Missa inget på Dixikon.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att skicka in din prenumeration ovan går du med på att denna webbplats lagrar din mailadress i syfte att kunna skicka kommande nyhetsbrev till dig. Dixikon använder Rule för att sköta utskicken (läs här om deras Privacy Policy).