Av LENA KÅRELAND
När helst man kommer till Paris kan man gå och se Eugène Ionescos pjäser ”La cantatrice chauve” eller ”La leçon” på Huchette-teatern i latinkvarteren. De spelas där kontinuerligt sedan 1950-talet.
I år är det hundra år sedan Ionesco föddes i Rumänien (modern var fransk och fadern rumän). Som tvååring kom han till Paris men återvände till Bukarest i tonåren för studier. År 1938 reste han tillbaka till Frankrike och på 1950-talet fick franskt medborgarskap. Då inledde han också sin karriär som dramatiker och blev snart en av förgrundsgestalterna inom absurdismen.
Hans pjäser, på en gång farsartade och djupt tragiska, har en pessimistisk grundton och gestaltar det meningslösa i tillvaron. Bristen på sammanhang och kommunikation mellan människor är övergripande teman.
I sin syn på samhället och människans villkor var Ionesco en skeptiker. Han tog avstånd från de franska intellektuella, som inte ville se förtrycket i öststaterna.
André Le Galls porträtt av Ionesco – med underrubriken Mise en scène d’un existant spécial en son oeuvre et en son temps – bygger på omfattande arkivstudier, på Ionescos egna dagboksanteckningar och på intervjuer med skådespelare och vänner.
Tack vare det rika material Le Gall utgår ifrån kan han visa komplexiteten hos Ionesco, som var mycket mer än enbart en förkunnare av absurdismen. Le Gall, som även själv skrivit för teatern, har tidigare gett ut biografier över Corneille, Pascal och Racine.
Lena Kåreland
• Klicka här för mer av Ionesco på Amazon.fr
• Klicka här för Ionesco hos Bokus
• Klicka här för mer av André Le Gall på Amazon.fr
• Se ett avsnitt ur La cantatrice chauve från Huchette-teatern här:
• Se en intervju med Ionesco:
• Artikelsök – mer att läsa
Här kan du söka på hundratals utvalda svenska och utländska kultursidor efter ännu mer att läsa. Skriv in sökordet i fältet nedan och klicka på Sök