Av JOHAN DAHLBÄCK
”Det bästa sättet att lära sig japanska föreföll mig vara att undervisa i franska”. Så börjar Amélie Nothombs nya bok. Denna excentriska ambassadörsdotter ger ut en bästsäljare om året och bevisar nästan varje gång att lättläst prosa inte alls behöver vara dum.
Bäst är Nothomb när hon berättar om sina upplevelser i Japan. Det gör hon i denna glasklara roman där den unga Amélie undervisar japanen Rinri i franska varefter bekantskapen övergår i intimitet. Man får lära sig en hel del: som att det i Japan är oartigt att inte tala om vädret, hur maträtten okonomiyaki tillagas samt att det är nästan omöjligt att äta schweizisk ostfondue tillsammans med någon utan att övergå från Ni-tilltal till Du-tilltal.
Men även hur man inte säger till en fransktalande kvinna att hon är vacker. För det blir ju litet fel när goda japanska intentioner tar omvägen över engelska till franska: ”Quel beau tu es.” Nej, så heter det inte. Och någon mer förtjusande fransklärarinna än denna belgiska japanska kan man knappast hitta.
© Johan Dahlbäck