När jag i morse återvände hem genom parken, med tidningen Libération i en kasse i handen, tyckte jag att det var lite mörkare och skummare än vanligt. Kanske hade jag av misstag satt väckarklockan på ringning för tidigt. Eller också är det vintermörkret som börjar märkas, även här nere i Frankrike.
Hur som helst gick jag där, helt aningslöst, med raska beslutsamma steg och tänkte på allt annat i världen än fåglar. Då ser jag den, den smäckra gråa hägern — le Héron cendré — stå där vid kortsidan av lilla dammen, i ensamt majestät, ännu vackrare än jag mindes den från förra gången.
Men jag måste ha gått för snabbt och klampat för mycket, för hägern blir rädd och lyfter på sina stora och fladdrande vingar, trots att jag så snart jag fick syn på honom (eller möjligen henne, jag har ännu inte lärt mig att skilja hägerkönen åt) ställde mig bakom ett tjockt träd för att inte skrämmas i onödan.
I vintras var det ibland bara ett par meter som skilde mig och hägern åt. Den stod på ena sidan dammen och jag på den andra. Kanske blir sådana fåglar mindre rädda för människor när de fryser, vad vet jag. Nu reagerade den dock på min närvaro genom att ta till flykten.
Men jag har ändå fått se den, jag som trodde att den skulle återvända till vattendragen i Bures först i vinter när kylan lagt sig mer permanent. Var den hållit hus under sommaren och tidiga hösten har jag ingen aning om. Men blotta vetskapen om att den nu är tillbaka fyller mig med en stilla jublande glädje. Förklara det, den som kan!
Hägrar är märkliga fåglar, inte bara i Frankrike. För Hjalmar Gullberg på bryggan vid sjön Yddingen var hägern ett förebud och ett tecken på en högre ordning, som framgår av en av hans ”Terziner i okonstens tid”:
”När hägern lyfte lika ljudlöst som
han stod på bryggan utan varning, hävde
jag mig på axlarna och såg mig om.
Förlamningen var borta och den kvävde
insöp en luft som återfick sin glans.
Var det sitt rike som den andre krävde?
Finns det en ordning bortom människans?
Ett tryck vek från mitt hjärta, en förhårdning.
Tre dar kom hägern så. Jag såg i hans
Tack Ivo för att du påminde mig om Gullbergs vackra dikt!
Är det alltså ”en ordning bortom människans” som hägern får mig att ana? Jag tror ändå inte det. Snarare är hägerns ankomst — för mig — en påminnelse om att även ”människans ordning” skulle kunna vara annorlunda… Men allt beror förstås på vad man lägger in i ordet ”bortom”.
Kommentera:
sök
På Dixikon:
På svenska och utländska kultursidor:
Ett ögonblick...
recensioner
Blythe Masters
Weekendavisen
En både underhållande och pedagogisk bok om finanskrisen, en lekmannaguide, anser Weekendavisen om John Lanchesters (egentligen skönlitterär författare) - I.O.U. Why Everyone Owes Everyone and No One Can Pay. I boken tar han bl.a. upp de finansiella instrument, som finansvärlden uppfann, utan att ens de själva riktigt förstod hela innebörden eller förutsåg konsekvenserna av dem. De sk. Credit Default Swifts (CDS), som uppfanns av Blythe Masters på JP Morgan Bank, var ett sätt att vidaresända kreditrisker från JP Morgan, risker som från början verkligen var små, och låta alla inblandade parter dela på vinsten. Det var förstås också lyckosamt, men bara tills goda risker blandades upp med mindre goda, och så många blivit inblandade på olika sätt som parter i transaktionerna, att det till sist blev omöjligt att bedöma någons förmåga att kunna betala - och allt rasade…
. ‣ Köp boken här… ‣ Läs en recension av boken i New York Times här...
Keats lyssnande till en näktergal på Hampstead Heath
"Den, der digter, slår ikke"
Information, 10 feb 2010
Det går galet för människor som inte kan uttrycka sin empati språkligt, menar diktaren och tidigare läraren Kurt Harrits. För att "fremelske det poetiske i sproget hos børn fra det multietniske Århus Vest" har han som led i ett integrationsprojekt tillsammans med barnen givit ut diktsamlingen ’8210 – Digte over Frydenlund’, som ger en "overraskende lyrisk indblik i Århus’ ellers mest problematiserede bydel" Läs artikeln i Information...
Beställ boken här: jorinde@joringel.dk
En intervju i flera delar med Terry Eagleton om hans bok Morgenbladet nr 04
I Reason, Faith & Revolution. Reflections on the God Debate går Terry Eagleton, litteraturkritiker och filosof, till angrepp mot de nya ateisterna (framför allt Dawkins, Hitchens och Dennet), mot fundamentalister av alla slag, kristna, muslimska och humanister. I sin recension skriver Trond Berg Eriksen, professor i idéhistoria, bl.a.
"Religionen har vesentlige sannheter å fortelle om død, lidelse, kjærlighet og selvhengivelse /.../ Troen kan være et støttepunkt og et språk for det humane som alltid er utsatt for destruktive krefter. Dawkins og Hitchens taler mot bedre vitende når de så ensidig konsentrerer seg om fromhetens mangler /.../ Dessuten tar de grundig feil i at gudsbegrepet var ment å skulle «forklare» verden, slik en vitenskapelig hypotese gjør det. Ateistene har arvet fundamentalistenes overtroiske gudsidé. De tenker seg Gud som en tremenning av King Kong, E.T. og julenissen. Köp boken här...
Rebecca Solnit, gör i A Paradise Built in Hell. The Extraordinary Communities that Arise in Disaster, upp med myterna om att människor efter katastrofer grips av total panik, att samhällen kollapsar och att lag och rätt ersätts av en djungelns lag med plundringar och laglöshet. Solnit förnekar inte att det förekommer, men menar att självorganisering, företagsamhet och medmänskliga handlingar är långt vanligare. Ironiskt nog gör maktelitens ingripanden ofta saker värre. Den drabbas av vad hon kallar "elitpanik", där de drabbade snarare betraktas som "fienden" än som allierade i ett gemensamt räddningsarbete.
Köp boken här...
I Politiken recenseras André Glucksmanns senaste bok, Les deux chemins de la philosophie. "De to veje i filosofien er på den ene side den sokratiske ironi, der ved, at kærligheden kan være djævelsk ond, og at ondskab og uvidenhed og falske påstande og fordomme aldrig kan tænkes ud af verden.
Den anden vej er den, hvor målet helliger midlet. På den lægger vi de store idéer, herunder især filosofien om det gode og det onde samfund, bag os. Det koster blod."
Köp boken här…
Se en intervju med Glucksmann om boken här:
"Samla ihop de överblivna
styckena, så att ingenting går förlorat."
Waste. Uncovering the global food scandal
Under 2008 slängdes i England 484 miljoner (!) oöppnade youghurtförpackningar, 1, 6 miljarder (!) äpplen och 2,6 miljarder skivor bröd. Medan man förr tog vara på allt, kokade in, syltade och saltade, slängs numera maten, den som inte kasserats av bönderna redan innan den når konsumenten, ofta av kosmetiska skäl, för att den av olika skäl inte ser ut som den skall.
Läs mer...
Författare, översättare och frilansskribent, medverkat i bl.a. Folket i Bild/Kulturfront och i andra tidningar. Senast utgivna bok är “Arma älskade Italien” (förlaget Tintomara 2007).
Av RUTH LÖTMARKER
Franska romaner är sällan roliga. Den bok med vilken Etienne de Montety, litterär redaktör på Le Figaro, debuterar och vars handling utspelar sig på en tidningsredaktion, är dock underhållande från början till slut.
Detta trots att den handlar om allvarliga ting, vilket framgår av den dubbeltydiga titeln. ”Etre à l’article de la mort”, [...]
Av CECILIA CARLANDER
Aldrig har han varit så aktuell, säger f.d. nyhetsankaret och numera programledaren Béatrice Schönberg på France 3 innan den specialgjorda Gainsbourgdokumentären ska visas. Något överdrivna ord kanske, men affischerna som gör reklam för Joann Sfars filmatisering av Gainsbourgs liv, Gainsbourg: vie héroïque, syns över hela Paris. Parallellt med filmsläppet bjuds det också på [...]
Av RUTH LÖTMARKER
En nyligen utkommen bok på nätta 127 sidor bär den idag rätt ovanliga titeln ”La tentation du christianisme” (Kristendomens lockelse; Grasset & Fasquelle).
Upprinnelsen till denna skrift är ett föredrag hållet på initiativ av den ideella föreningen Collège de philosophie av filosofen Luc Ferry och Lucien Jerphagnon, specialist på antikens filosofi.
Föredraget har därefter [...]
Av LENA KÅRELAND
Den 4 januari 2010 är det femtio år sedan Albert Camus omkom i en bilolycka.
Hans författarskap räknas idag till ett av de mest betydande i Frankrikes litterära historia, och Frankrikes president Nicolas Sarkozy har nyligen föreslagit att stoftet efter Camus ska flyttas från den lilla kyrkogården i Lourmarin i Sydfrankrike till Panthéon [...]
Av LENA KÅRELAND
Så här i slutet av året två tips på helgläsning på franska.
Den franske hostorieprofessorn Michelle Perrot gör en originell historisk exposé i Histoire de chambres och den franska litterära institutionen Revue des deux Mondes firar hundra år med ett jubileumsnummer.
1. Michelle Perrot – Histoire de chambres
En i hög grad originell historisk exposé kan [...]
Av IVO HOLMQVIST
”Koestler´s reputation has waned dramatically since his death” påstår Anne Applebaum under rubriken “Yesterday´s Man?”, i sin NYRB-recension av Michael Scammels “Koestler: The Literary and Political Odyssey of a Twentieth-Century Skeptic”. Det stämmer nog dessvärre, också i Sverige. Skäl nog att påminna om honom och hans böcker… Läs mer...
Pris till Claudio Magris
Friedenspreis des Deutschen Buchhandels
Claudio Magris, författare och professor i tyska i Trieste, har tilldelats Friedenspreis för 2009 bl.a. för "att han som nästan ingen annan har sysselsatt sig med problemen kring samlevnad och samverkan mellan olika kulturer (och för att han) förespråkar ett Europa, vars självbild inte uteslutande vilar på ekonomisk grund, utan också på historisk och kulturell tradition och mångfald".
Bokhandel
Köp böckerna genom DIXIKON!
Som tidigare kan du också köpa utländska böcker här, men nu direkt hos Amazon och andra internationella boklådor.
Klicka på länkarna nedan för att komma till det språk, som intresserar dig!
Prenumerera
Hägrar är märkliga fåglar, inte bara i Frankrike. För Hjalmar Gullberg på bryggan vid sjön Yddingen var hägern ett förebud och ett tecken på en högre ordning, som framgår av en av hans ”Terziner i okonstens tid”:
”När hägern lyfte lika ljudlöst som
han stod på bryggan utan varning, hävde
jag mig på axlarna och såg mig om.
Förlamningen var borta och den kvävde
insöp en luft som återfick sin glans.
Var det sitt rike som den andre krävde?
Finns det en ordning bortom människans?
Ett tryck vek från mitt hjärta, en förhårdning.
Tre dar kom hägern så. Jag såg i hans
ankomst ett varsel om en sådan ordning.”
(”Häger på bryggan”)
Tack Ivo för att du påminde mig om Gullbergs vackra dikt!
Är det alltså ”en ordning bortom människans” som hägern får mig att ana? Jag tror ändå inte det. Snarare är hägerns ankomst — för mig — en påminnelse om att även ”människans ordning” skulle kunna vara annorlunda… Men allt beror förstås på vad man lägger in i ordet ”bortom”.