http://www.dixikon.se/bloggarna/en-kombination-av-vaggar-las-och-nycklar/ Mest om utländsk litteratur & kultur Sat, 04 Feb 2012 23:05:57 +0000 hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.3.1 http://www.dixikon.se/bloggarna/en-kombination-av-vaggar-las-och-nycklar/#comment-306 Ivo Holmqvist Sun, 07 Feb 2010 22:09:34 +0000 http://www.dixikon.se/?p=9675#comment-306 En intressant tanke, att vi borde gå över till kombinationslås och slänga alla nycklar - då blir låssmeder lika överflödiga som sättarna vid blykasten på tidningarnas tryckerier. Men övergången förutsätter att man behåller kombinationen i minnet, med en enda siffra fel är det kört. På Nya Zeeland, liksom på Österlen och i andra lika trevliga trakter, brukar det sägas "hemma låste vi aldrig i min barndom, och lämnade huset olåst när vi var borta på semester. Men nu..." Undras om det är en vandringssägen, lika populär överallt och i alla tider? För övrigt kan erinras om en sed som såvitt jag förstår bara förekommer i Finland, och kanske bara i Helsingfors: att inte ha handtag på ytterdörrarna i hyreshus, dem öppnar man med sin nyckel. Hur det ska tolkas vet jag inte, man ska kanske inte dra för stora växlar om folkkaraktärer... Och jag passar på att rekommendera en roman i det här sammanhanget, Walter Ljungquist "Nycklar till okänt rum" från 1950, om en man som tappar minnet. "Bakom den sinnrikt flätade och dubbelbottnade intrigen anar man hela tiden frågor av en betydligt allvarligare räckvidd - frågorna om personlighetens identitet och människans ansvar för sina handlingar." Den boken hade nog varit mindre bra om den kallats "Kombinationslås till okänt rum"! En intressant tanke, att vi borde gå över till kombinationslås och slänga alla nycklar – då blir låssmeder lika överflödiga som sättarna vid blykasten på tidningarnas tryckerier. Men övergången förutsätter att man behåller kombinationen i minnet, med en enda siffra fel är det kört. På Nya Zeeland, liksom på Österlen och i andra lika trevliga trakter, brukar det sägas ”hemma låste vi aldrig i min barndom, och lämnade huset olåst när vi var borta på semester. Men nu…” Undras om det är en vandringssägen, lika populär överallt och i alla tider? För övrigt kan erinras om en sed som såvitt jag förstår bara förekommer i Finland, och kanske bara i Helsingfors: att inte ha handtag på ytterdörrarna i hyreshus, dem öppnar man med sin nyckel. Hur det ska tolkas vet jag inte, man ska kanske inte dra för stora växlar om folkkaraktärer… Och jag passar på att rekommendera en roman i det här sammanhanget, Walter Ljungquist ”Nycklar till okänt rum” från 1950, om en man som tappar minnet. ”Bakom den sinnrikt flätade och dubbelbottnade intrigen anar man hela tiden frågor av en betydligt allvarligare räckvidd – frågorna om personlighetens identitet och människans ansvar för sina handlingar.” Den boken hade nog varit mindre bra om den kallats ”Kombinationslås till okänt rum”!

]]>